Möt klass HP08A, ett år efter studenten. I dag utan läxor och svenskaprov, men med jobbvåndor och framtidsdrömmar.
Majoriteten av klasskompisarna bor kvar på Gotland, men några har letat sig, inte bara utanför öns gränser, utan även utanför landet. En av dem är Sofie Pettersson. Efter studenten packade hon väskan och drog till storstaden London. Där jobbar hon som au pair.
- Innan jag åkte hit hade jag varit hemifrån en vecka. Det har varit helt underbart kul att vara här, säger hon.
Men hemlängtan finns där och i sommar kommer hon hem för att jobba på Bagarns i Hemse.
- Nu är jag jättejobbsugen. Jag vill jobba där, i affär eller nästan var som helst. Bara jag kommer in i jobblivet, säger hon.
Att komma in i arbetslivet har varit den stora utmaningen för majoriteten i HP08A.
- Det har varit skittufft. I höstas blev jag bäst på tv-spel, men det är ju ingen höjdare, säger Benjamin Pettersson som sökte jobb i drygt ett halvår.
Men i mars fick han så äntligen ett jobb på Romabokningen och med anställningen kom friheten som pengar ger.
När studenten närmar sig längtar och längtar man efter att skolan ska vara över och så sker det äntligen med stor fest och glädje.
Men när bakfyllan har lagt sig kan känslan av tomhet träda in. Många i HP08A saknar ibland det enkla livet som skolan ändå erbjöd.
- Ibland har man saknat det lite, kompisarna och gemenskapen, säger Tobias Edlund, som nästan känner lite avundsjuka när han ser årets studenter på stan.
- Jag saknar kvarten i caffis då man bara snackade skit, säger Jacob Frid.
Många vittnar om hur det senaste året sprungit dem förbi.
- Det här året har gått så sjukt fort. Det känns som att det var igår man gick på balen, säger Jonas Pettersson.
Han har stannat på ön och vid sidan av sitt hockeyspelande har han jobbat extra i en mataffär. Något mer pluggande blir det nog inte på ett tag för hans del, men han säger att han snart vill lämna Gotland. Flytta härifrån för att prova på något annat. Det är för övrigt ett råd som flera av de före detta Elfrida Andréeleverna vill ge till årets studenter.
- Mitt råd är helt klart att man måste våga chansa på och göra det man vill, säger Lisette Nilsen.
Hon hade ett jobb på en snabbmatsrestaurang i Visby, men ville gärna flytta, helst till Stockholm.
- Jag gick och sa upp mig och det var det bästa jag kunde göra. Då hade jag inget annat val, säger hon.
Planen var sedan att åka till Stockholm ett par veckor för att söka jobb, men det gick snabbare än så. Genom kontakter lyckades hon få ett jobb som servitris dagen innan hon skulle sätta sig på båten. I huvudstaden verkar hon bli kvar.
- Absolut! Jag kommer inte att flytta tillbaka. Här har jag så många fler möjligheter, säger hon, men tillägger att när det är dags att bilda familj då kommer hon nog "hem" igen.
Några av fjolårets studenter har gett sig ut på äventyr utomlands. Några under en kortare tid och några under längre tid. Tim Lorentzén är en av dem som "varit iväg". Han har under hösten och vintern på egen hand hunnit besöka flera världsdelar.
- Det har varit super. Det är så mycket lättare att åka ensam. Det blir också så mycket lättare att få kontakt med andra då, säger han.
Under sommaren är han hemma och ska jobba intensivt under några månader. Han varvar jobb på nattklubb, med jobb på båten och att vara gyminstruktör. Det blir mycket jobb för att dra in pengar. I höst är det nämligen dags igen. Denna gång bär det av till Sydamerika och sedan vidare till kanske Australien. Tims råd till årets studenter är att ta det lugnt.
- Man måste inte fixa lägenhet och stanna och jobba. Det blir bara stress över att allt ska vara på plats. Det har varit så gött att se världen, säger han.
Även om några ur klass HP08A har klart för sig vad de vill jobba med i framtiden, så är det långt ifrån alla som kommit så långt i tankarna.
- Jag vill plugga vidare någon gång, men jag vet inte vad. Det är ju svårt att veta vad man vill bli, säger Josefine Nyberg.
Josefin Söderberg, som hunnit med att jobba både inom hemtjänsten och gjort en säsong på hotell i Funäsdalen, vill plugga upp sina betyg nästa år. Att se tillbaka på studentdagen känns bra.
- Hela dagen var verkligen något att minnas. Hela klassen och framförallt hur glad man var, säger hon.
