Studenter föreslår en uppmjukning av "Skarphäll city"

Johan Widmark, Monica Östlund, Isabella Ronström och Tony Oscarsson heter de humaniststudenter som alltsedan oktober har arbetat med ett projekt när det gäller Skarphällsområdet i Visby. Det är Skarphällsföreningen som har beställt projektet. På torsdagen redovisade studenterna sitt arbete på högskolan i Visby.
Redan rubriken, "Skarphäll ett område i vänteposition", antyder områdets egentliga problem.
Området är svårt att sätta etikett på och hamnar någonstans bland definitionerna: stad, landsbygd, industriområde och handelsplats utan att självklart höra hemma någonstans.
Naturligtvis vill handlarna på Skarphällsområdet helst se att området i första hand upplevs som en utpräglad handelsplats men områdets planlösning för tankarna till ett industriområde med en bred gata som ska underlätta för tung trafik, vissa företag omgärdade med stängsel, låg bebyggelse och en skyltning som är typisk för just industriområden.
Attityder om Skarphäll
Studenterna ville ta reda på vilka attityder som finns när det gäller området och har därför gjort intervjuer med företagare, en enkätundersökning bland allmänheten samt tagit del av kommunens detaljhandelsutredning och vad som har skrivits om området i tidningarna.
En enkät gjordes i Östercentrum och av de 40 tillfrågade ser hälften Skarphäll som ett industriområde och lika många som ser det som en plats för handel.
Norra delen av området har utpräglade industriföretag medan handelsföretagen har koncentrerats till södra delen.
År 1996 etablerade sig en lågprismatvarukedja i området och i samband med detta började även debatten om området. År 2000 bildades Skarphällsföreningen och samma år påbörjades även detaljhandelsutredningen som i sin tur orsakade en livlig debatt.
Föreningen får bidrag från kommunens regionala utvecklingsenhet och Skarphäll City-tidningen startas. Rue-bidraget dras in efter ett år.
Av studenternas undersökning framgår klart att vissa ser Skarphäll som ett hot och de styrande i kommunen försöker begränsa och försvåra etableringen i området genom att endast tillåta 1500 kvadratmeter säljyta.
I debatten har vid olika tillfällen området beskrivits som ett hot mot "en levande innerstad" och "en levande landsbygd" och det har framskymtat att det skulle pågå en kamp mellan två handelsområden i Visby.
Bristande intresse
Trots att hela 60 företag är med i Skarphällsföreningen finns det ett bristande intresse för föreningen.
Enligt studenterna kan anledningen till detta vara att det råder oklara syften med föreningen.
Det dåliga engagemanget från företagens sida speglade dessutom av sig i studenternas företagarenkätsamtliga 60 företag tillfrågades och endast tio svarade.
Det som företagarna ser som fördelar med området är: lättillgängligheten, mångfalden av parkeringsplatser, att det är lätt att lasta varor och att det börjar bli ett bra handelsutbud i området. Nackdelarna är: tråkig miljö, mycket trafik, dåliga bussförbindelser och att det saknas en naturlig samlingsplats i området. Det framhölls även att det ska finnas en avundsjuka i Visbyströvet gentemot Skarphäll.
När företagarna själva har fått föreslå förbättringar i området har det framförts att man ska: fylla tomma lokaler och locka till fler handelsetableringar, få systembolaget att etablera sig där, förbättra trafiksituationen, snygga till området, bygga bostäder som gör att det finns folk i området även efter att affärerna har stängt på kvällen och ge området en modernare image genom att bygga högre hus.
Förslag
De slutsatser som studenterna har gjort i sitt projekt är att företagarna ska sträva efter
4 att tänka kvalitativt istället för kvantitativt
4 reducera antalet företag i föreningen för att istället få en mer solid förening.
4 få fram ett klarare syfte med föreningen.
4 att man ska föredra samarbete framför motsättningar och upprätta bättre kontakter med Visbyströvet vilket skulle vara bättre för Visbys handel som helhet.
Namnet "Skarphäll City" reagerar studenterna emot och upplever som steltde föreslår något mjukare istället och kanske ett litet djur som maskot för området.
De efterlyser en starkare förening, att området får en skarpare profil och att man ska förbättra vägen igenom området genom att rama in med kullersten för att knyta an till staden, bygga farthinder och upphöjda övergångsställen.
Att man ska skapa en samlingsplats i området, placera ut en karta som visar var företagen finns, göra området mer gåvänligt med fler övergångsställen, skapa en illusion av ett handelsområde istället för ett industriområde genom att ta bort stängsel runt byggnader och sänka skyltningen. Vidare föreslås plantering av buskar och träd längs vägen för att den ska upplevas som mindre.