Studentfirare sedan 1950

Som värd för årets festlighet står Holger Olsson, som flyttade till Gotland och började arbeta som lärare bara ett par år efter att studenten tagits. Tillsammans med sin fru Elsy välkomnade han nu skolkamraterna och deras respektive till sin stad och till det gula tegelhuset bara ett par stenkast från Säveskolan. Där fick de alla en chans att åter minnas de gemensamma åren i skolan - då vid det Högre allmänna läroverket i Östersund.Klassen RIVb bestod från början av 14 personer, varav två har avlidit.- Rent statistiskt så ser det förvånansvärt bra ut för oss. I regel borde det väl vara ett bortfall på 25 procent efter så här många år, men här har de flesta hängt med, kommenterar Evert Lindberg, en av de tolv. Han får medhåll av många av de andra studenterna, som trängs i det för dagen välbesökta vardagsrummet. Värd Holger Olsson kommenterar de många träffar som genomförts under årens lopp. Sammanlagt 20 stycken.- Snart kommer vi nog att vara med i Guinness rekordbok. Det är målet! skrattar han.Nära vänner
När GA kommer på besök har de just ätit frukost ihop och några gör sig beredda att åka på en tur till Fårö. Dörren står på vid gavel och blommorna på trappen i full blom. På kvällen väntar högtidsmiddag, sång och tal på Muramaris.Den första sammankomsten ägde rum tio år efter studentexamen och därefter har de träffats vart femte år. Jubileumsfirandet tog ordentlig fart 1995, då det glada gänget tog sina pick och pack och begav sig över Atlanten för att träffas hemma hos en klasskompis som hade bosatt sig i USA, Virginia. Därefter beslutade de sig för att ta till vara på så mycket som möjligt av den tid de har tillsammans och numera träffas de varje år - och bjuder alltid med sina äkta hälfter.Sammankomsterna är välplanerade och organiserade. Varje gång hålls ett årsmöte, med klubba och dagordning.- Det är ju givetvis mest på skämt, säger någon och brister ut i skratt. Ut i vida världen
De regelbundna återträffarna har till större delen ägt rum på platser runt om i vårt avlånga land, men efter Amerikaresan har ytterligare ett par utlandsvistelser kommit till stånd - till Irland, Italien och Tallin, platser som till stora delar varit knutna till någon av studenterna. Det glada gänget funderade en liten stund på varför just de lyckats hålla ihop gemenskapen så länge.- Vi fick en god stämning i klassen redan från start. Det där med mobbning, som man pratar mycket om i dag, det fanns inte i vår sinnesvärld. Vi hade en god relation mellan var och en och den har vi sedan fortsatt att hålla liv i. Vi ringer ofta till varandra och pratar, vi hör av oss och ser efter att alla mår bra, menar de.Planer inför nästa års jubileumsträff har redan börjat spira. - Nästa år åker vi till Malta. En av oss, Gunnar, har nämligen bott där. Så nästa gång är det hans tur att vara värd, säger Holger Olsson med förväntan i blicken och en reseguide i handen.