Den 6 augusti 2002 har etsat sig in i Sune Melanders minne. Den natten totalförstördes kommunens stora depåträdgård i en brand. Branden var så våldsam att 100 personer måste evakueras från lägenheterna i kvarteret Melonen.
– Jag glömmer jag aldrig den natten. Jag mår fortfarande dåligt när jag passerar där. Det var en epok som tog slut med den branden, berättar Sune.
Kommunen fick försäkringspengar för den ödelagda depåträdgården, men något nytt växthus blev det inte. Efter den branden köpte kommunen i stället in blommor till planteringarna.
Trädgårdsmästaren Sune Melander ville dock själv kunna styra odlandet och få alla parker att blomma, även om budgeten inte alltid har varit så stor. Några år efter branden började man därför bygga upp en provisorisk odling vid teknikförvaltningen på Skarphäll.
– Och nu har vi ett växthus igen! Det är inte så stort, men vi kan odla våra höst- och vårblommor själva, berättar Sune.
När årets plantor börjar falna lämnar Sune Melander sin tjänst i regionen. Han är jobbat här i 43 år. De flesta som trädgårdsmästare och chef, men det var inte där det började. Han kom från omsorgen som i mitten på 70-talet tog över Wetterlings växthus i Klintehamn. Växthuset skulle driva upp blommor till kommunens odlingar och Sune, som då var 22 år gammal, visste inte mycket om hur det skulle gå till. Men han fick god hjälp av stadsträdgårdsmästaren Nils-Adolf Stenström som kom ut till Klinte med jämna mellanrum för att hjälpa honom på traven. Sune Melander gillade trädgårdsarbetet och bestämde sig för att utbilda sig till trädgårdsmästare. Och på den vägen är det.
Sune Melander väljer vad som ska köpas in och han har fått ett stort kontaktnät bland odlare i Skåne som har fått lära sig att om plantorna ska säljas till Region Gotland så ska de vara riktigt knubbiga. Men det är stadsträdgårdsmästaren som bestämmer vad som ska finnas i regionens urnor, rabatter och parker. Alla stadsträdgårdsmästare sätter sin egen prägel på grönytorna och Sune har sett trender komma och gå. Just nu är det mycket perenner som gäller. Och, förstås, ett ekologiskt tänkande.
Gotlänningarna tycker om sina parker.
– Personalen får väldigt mycket beröm för sitt arbete.
Sköter vi oss i parkerna?
– Det har blivit mycket bättre. Förr var det en otrolig nedskräpning i Almedalen och längs Strandpromenaden. Folk som hade fest bara reste sig och gick. Men det blev en markant skillnad när spritförbudet kom. Och i dag är det är sällan vi har någon förstörelse eller folk som kör sönder rabatter med moped.
Parkernas park är förstås Almedalen. Här har det skett ett stort lyft med både planteringar, sittplatser och scen under Sune Melanders år som parkchef. Och Almedalsveckan har alltid legat honom varmt om hjärtat. Den veckan måste man tänka till för att renhållningen och säkerheten ska fungera, samtidigt som parken också ska vara vacker och skön att vistas i. Sune Melander är nöjd med sin lösning att byta ut veckans betongavspärrningar mot tunga blomurnor. Den säkerhetsåtgärden fick han också pris för några år sedan.
Sune Melander slutar som parkchef och lämnar regionen, men har inga planer på att gå i pension. Han siktar mot att jobba vidare i trädgårdsbranschen.
– Men vad det blir, det får jag ännu se.