Susanne har lagen i sina händer
Vi träffas på Susanne Wihlborgs arbetsplats på åklagarmyndigheten i polishuset på Öster i Visby.
Lagboken har varit Susanne Wihlborgs följeslagare i ett par decennier.
Foto: Bengan Zettergren
Ännu en allvarlig knivskärning med unga inblandade har ägt rum på Gotland. Vi kommer att tala om det ökande våldet.
Susanne Wihlborg, som var åklagare både i mordfallet på Gråbo i vintras och knivskärningen på Bingeby förra hösten, säger att hon är djupt oroad över den utveckling vi ser.
- Det hårdnar i samhället. Fler och fler unga beväpnar sig och det finns en annan attityd.
- Har man barn känner man en oro för den miljö de växer upp i, säger hon.
Vad beror våldet på?
- Jag vet faktiskt inte. Ungdomar jag mött i de här sammanhangen säger att de beväpnar sig för att de är rädda.
- Vad jag tycker är särskilt oroande är att det allt oftare inte finns något motiv till våldet.
- Som i Bingebyfallet, där offer och gärningsmän inte kände varandra, där inget tidigare bråk låg bakom. Våldet bara händer. Det är bisarrt och mycket oroande, tycker Susanne Wihlborg.
Ett utsatt jobb
Hon hoppas att polisens satsning på mer förebyggande arbete ska ge effekt. Men hon är rädd att våldsspiralen blir svår att stoppa.
Så du tror det kommer att hända igen?
- Jag tror inte det här var det sista knivdådet bland unga. Tyvärr. Jag är rädd att vi kommer att få se fler, säger hon.
Åklagarnas arbetssituation och inte minst säkerhetsaspekten har uppmärksammats mycket under senare år.
Att arbeta som åklagare i ett litet samhälle som Gotland är givetvis utsatt. Man kan aldrig vara anonym, den man mött i rätten på dagen kan mycket väl stå i ICA-kön när man går och handlar på kvällen.
- Det kan vara jobbigt, men samtidigt har Gotland så många fördelar att jag är beredd att ta det, säger Susanne Wihlborg.
Har du själv utsatts för hot?
- Inga direkta hot, men att folk säger otrevliga saker till en händer. Och det är givetvis inte kul, säger hon.
Hon säger också att det funnits tillfällen då hon känt sig rädd.
Men trots att det finns negativa sidor, trivs hon mycket bra som åklagare. Hon tycker att hon har det jobb hon drömde om som ung.
- Jag har alltid velat hjälpa dem som blivit illa behandlade, det var nog där det började. Och när jag valde juridiken var det med ett slags offerperspektiv. Jag ville bli den som gav upprättelse åt brottsoffren, berättar hon.
Efter studier i Uppsala åren 1985 - 90 jobbade hon som åklagare i Stockholm några år innan hon fick chansen att återvända till Gotland.
Viktigt med humor
Nu har hon formligen suttit med öns brottslighet i sitt knä i mer än 15 år. Hon har mött och hanterat mycket våld och mycket elände. Jag undrar hur hon orkar.
- Humor är bra. Man måste kunna hitta något att skratta åt mitt i eländet. Sen tror jag att det är väldigt viktigt att man lever ett annat liv utanför jobbet. Och att man inte tar engagemanget i jobbet med sig hem.
- Där är barn väldigt frigörande, de pockar på uppmärksamhet och kräver att man verkligen är här och nu. Så fort jag kommer hem kastas jag in i deras verklighet, svarar hon.
Din man är också åklagare, blir det inte mycket jobbsnack hemma?
- Nej, vi undviker det. Fördelen med att ha sin man på jobbet är att vi kan prata om jobbet här. Vi behöver inte ta det hemma. Hemma är vi mamma och pappa och man och hustru. Och vi umgås inte heller privat med folk i branschen, utan då träffar vi människor som sysslar med helt andra saker. Det är också befriande.
Men visst händer det att det pratas rättsfall i det Wihlborgska hemmet. Och visst finns det dagar när Susanne Wihlborg inte lyckas skaka av sig jobbet när hon kommer hem.
- Vissa mål kan vara väldigt jobbiga. Det är klart man blir påverkad, jag kan bli väldigt nedstämd, man är ju ingen maskin, säger hon.
Ovanlig hobby
Susanne Wihlborg berättar om ett något ovanligt fritidsintresse. En hobby som effektivt sköljer bort all jobbstress.
- Jag håller på med vattengympa, berättar hon.
Hon är sedan 15 år vattengympa-ledare hos Korpen och leder två pass i veckan.
- Vattengympa är en fantastisk gymnastikform. Man tränar i grupp men ändå väldigt individuellt. Det är jätteroligt, jag får verkligen en kick varje gång, säger hon.
Trädgården, umgänge med familj och goda vänner är andra viktiga inslag som ger bra motvikt till jobbet.
Namn: Susanne Wihlborg.
Ålder: 43 år.
Född: I Akebäck
Bor: På Gotland
Familj: Man och två barn.
Yrke: Åklagare.
Fritid: Vattengympaledare samt barnen och deras sportaktiviteter.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!