Har du också sett Anders Hansens utmärkta dokumentärserie om hjärnan på tv? Naturligtvis är det som han säger: Vi är alla fortfarande likadant konstruerade nu som för tusentals år sedan när vi vandrade fram över savannen. Vi har samma grundläggande behov och våra hjärnor fungerar likadant. Eller borde. För genom att bli störda i tanken av att kolla mobilen var tionde minut, som de flesta av oss gör, påverkas vår förmåga att tänka framåt.

Hemma diskuteras användandet av mobiltelefoner flitigt just nu. Jag använder sociala medier, men jag är också bra på att ta pauser. I skärmarnas strålande tidsålder tror jag att det är livsviktigt att stänga av och låta hjärnan fungera som den ska. Inget får mig att må så bra som att vara utomhus, elda och samla mat. Doktor Mossa och Syster Skog, natur är läkande och borde skrivas ut på recept. 

Hösten har varit fantastisk för oss hamstrar. Det började med smultron och salmbär, fortsatte med hallon, blåbär och björnbär. Nu är svampen på gång. I alla fall fläckvis där regnen har kommit. Med korgen i handen känner jag hur hjärnan mår gott. Avkopplingen i skogen är total, med skogsdoft i näsan och mossa under fötterna får hjärnan vila. Men med näsan i backen måste man ändå se upp, för svampterapin övergår lätt i svampsjukdom. Plockandet är kraftigt beroendeframkallande.

Visst händer det att jag tar upp mobilen även i skogen, men jag har lärt mig att bilder på svamp är en vattendelare på sociala medier. Det krävs inte flugsvampar för att andra ska se rött. Den svampilskan har jag svårt att förstå. Den som vågar prata svamp på sociala medier får dessutom gratis tips på hemliga ställen och vilka arter som är på gång. Ett oväntat sådant fick jag efter en halv arbetsdag i tassemarkerna mellan Cementa och Hejnum. Jag och kollegan hade i stövlar och kängor klafsat i Mark- och miljödomstolens spår. Det var bara en stackars notarie som kämpade i lågskor. Vi hoppade av tidsskäl av i Hejnum, men hade bilen i Slite. På Gotland kan väl detta inte vara något större logistiskt problem, tänkte jag och föreslog liftning. Vi måste antagligen ha sett för anskrämliga ut, de flesta som passerade gasade på i en vid sväng utan att låtsas se oss. Självförtroendet sjönk, men så stannade en trevlig kvinna från Slite med orden: "Ni såg inte ut som några våldtäktsmän". Också en komplimang en fredag på jobbet. Trevlig helg!