Svåra vägval väntar öns politiker

Allt fler efterfrågar allt mer sjukvård. Mer och dyrare.
Allt fler sjukdomstillstånd kan också behandlas idag, utvecklingen går oerhört snabbt och ger fantastiska möjligheter, och nytt hopp till många.
Resurserna ökar dock inte i takt med efterfrågan. De ökar i själva verket inte alls. Snarare dras det in litet här och litet där. Ekonomin i Sveriges landsting (och i hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Gotlands kommun) är genomgående usel och har så varit i flera år.
Man har helt enkelt inte råd att bygga ut i den takt som efterfrågan ökar.
Därav det besvärliga gapet. Gapet mellan efterfrågan och tillgång inom vården. Det som gör att köerna växer och folk upplever att ?allt blir bara sämre...?. Trots att det egentligen är väldigt bra. Trots att vi faktiskt har världens bästa sjukvård (enligt flera internationella undersökningar) och mycket mer urförs idag än igår.

Hotande ?tigergap?
Det var det här gapet, det växande och hotande ?tigergapet? som diskussionen kretsade kring i kommunfullmäktige i går.
I två timmar lade politikerna de dagsaktuella beslutsärendena åt sidan och ägnade sig åt att fördjupa sig i problematiken kring sjukvården. Framtidens sjukvård på Gotland var temat och det hela inleddes med att delar av den pågående framtidsutredningen presenterades, den del som nu är klar och som i stort sett ger en bild av dagsläget och formulerar inom vilka områden åtgärder måste ske.
Målet med utredningen är att ?skapa varaktig balans mellan resurser och åtagande? inom sjukvården på Gotland. Man ska helt enkelt ha såväl ekonomi som kompetens att göra det man tänkt sig att göra.
Det politikerna då så småningom måste besluta är vad sjukvården på Gotland ska göra.
Vilken omfattning den ska ha, hur den ska vara organiserad och vilka prioriteringar som ska gälla och så vidare. Det är dessa gigantiska frågeställningar som kommer att ingå i fas två av utredningen, den som så småningom kom er att mynna ut i förslag till konkreta beslut om hur den gotländska sjukvården ska utformas.

Stora förändringar
??Framtiden kommer att kräva förhållandevis stora förändringar, trodde regiondirektör Bo Dahllöf som höll i trådarna i gårdagens temadebatt på Borgen. Det är politiskt svåra vägval som måste göras.
Ö-läget togs upp av flera av debattörerna. Gotlands ö-läge som begränsar våra möjligheter till samarbete med andra landsting, som fördyrar vården, men som också är ett slags garant för att vi ska få ha kvar vårt lasarett.
??Det som skiljer Gotland från andra landsting är vattnet, sa Katarina Michanek, framtidsutredningens projektledare. Om vattnet inte var skulle vi definitivt inte ha något eget landsting på Gotland och troligen inte något akutsjukhus. Men som det nu är måste vi göra väldigt mycket själva här på ön, vi måste ha väldigt många kliniker på lasarettet och jag ser det inte som troligt att vi kan vara utan särskilt många av dem.
??Men, fortsatte hon, vi måste hitta specifika lösningar för samverkan som passar för vår ö, vi måste hitta former för samarbete över vattnet.

?Behoven ska styra?
Prioriteringar i vården är en annan stor fråga som först utredningen och sedan politikerna ska ta ställning till. En nog så kontroversiell fråga som lätt sätter känslor i gungning.
Åke Svensson, hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande, sa vid avrundningen i går:
??Redan nu vågar jag säga att det är behoven som ska styra vården och inte efterfrågan. De största behoven måste gå först, sa han.