Jim Wall
Jim Wall med barnen August, 7 år, och Majken, 4 månader:
– Vi "tar nog inte till" skärmen men vi har vissa tider som han (August) får sitta med skärmen. Han får sitta efter skolan och efter träning för att varva ner lite. Han är inte intresserad av tv utan han vill spela hela tiden.
Christina Ekman
Christina Ekman, mormor:
– Det gör jag väldigt sällan. Jag är mormor, jag träffar barnbarnen så sällan. Jag sitter och pratar med dem och så läser jag en bok ibland, men jag pratar mest. Det är lite läskigt tycker jag när barnen sitter vid skärmarna, de sjunker in i den där välden helt själva. Eller när föräldrar går med barnvagn och håller i telefonen, barnen får inte den kontakten de behöver med sina föräldrar. Barn blir nästan också lite beroende av skärmar. Ibland behöver föräldrar avlastning, vilket skärmen kan vara. Bara man är medveten, begränsar användandet och varvar med andra aktiviteter, är det inte så farligt.
Jens Gustafsson
Jens Gustafsson, pappa till tre barn i åldrarna 1, 8 och 10 år:
– Det blir ju en del skärmtid. När vi lagar mat kan vara en situation då vi tar till skärmen, eller så gör vi det för att lugna stämningen i huset. Men man märker på barnen att de blir som galna i skärmar. När man kommer hem och när de gjort sina läxor och ätit upp maten, då kan de få skärm sen. Sen är det ju viktigt vad man gör, spelar man spel med klasskompisar till exempel så tycker jag det är bättre än att se på "youtube shorts". Man märker ju som vuxen också hur lätt det är att fastna och bara skrolla. Jag tycker att det blir svårare när barnen blir äldre och kan argumentera emot: "När vi gjort läxorna kan vi sitta".
När man själv var liten och det kom snö var man ute, barnen nu är inte lika aktiva. Man ser även på Freja som är ett år och fyra månader, att hon är intresserad. Hon ser att de andra sitter och kollar så blir hon också intresserad.
Vi har som mål att göra andra saker också som fritidsaktiviteter och fotboll.