Svårt att följa debatten

Ungefär en halv miljon svenskar har någon form av funktionshinder. Många kan i princip fungera i samhället i på samma villkor som andra, men andra stöter på problem, inte minst när det handlar om att delta i samhällslivet, i debatten, i den demokratiska processen.
Den som är förståndshandikappad har svårt att förstå vad politikerna säger och vad tidningarna skriver. Det är inte mycket som förmedlas på lättläst svenska.
Den som är blind har ofta samma svårigheter att få information. Att verka som politiker är knepigt när handlingarna bara finns i pappersformat. Och att personrösta med valhemligheten i behåll är i princip en omöjlighet.
Den som är psykiskt funktionshindrad har många gånger svårt att ta sig till vallokalen, ofta för att man är rädd för att ta sig ut bland andra människor.
Så villkoren för att utöva vår allmänna rösträtt varierar beroende på vilka förutsättningar vi har. Handikapprörelsen vill inte slå sig till ro med att det ser ut så här. De vill att deras grupper ska bjudas in till demokratin på samma villkor som alla andra. På Gotland har handikapprörelsens medlemsorganisationer gått samman bakom projektet "rösträtt för alla" - en satsning som syftar till att öka tillgängligheten till information och vallokaler för alla funktionshindrade och, som en följd av det, också öka valdeltagandet bland funktionshindrade. I anslutning till Almedalsveckan arrangerades ett seminarium där man lyfte fram de här frågorna.
I panelen satt representanter från flera olika handikapporganisationer: Jan-Olof Forsén från RSMH, Ann-Charlotte Carlberg från FUB och Kaj Nordqvist från synskadades riksförbund. Här satt också Barbro Ronsten från valnämnden på Gotland och Mats Bergliund som arbetar med valfrågor i riksdagens konstitutionsutskott.
<span class=MR>Samhälle och funktionshinder</span>
Handikapporganisationernas företrädare tryckte gång på gång på samma centrala fråga: Hur ställer sig samhället egentligen till funktionshinder? Har vi accepterat att funktionshinder finns och har funnits i all tid och att samhället därför måste anpassa sig till deras utgångsläge, eller lever vi med bilden av att det i princip bara är starka och friska människor som befolkar vårt land och att det är där vi ska sätta normen?
Den som är funktionshindrad är avvikande i någon synpunkt. Hur omfattande funktionshindret blir beropr på hur samhället organiserar sig och är i grund och botten en politisk fråga, underströk Kaj Nordqvist från SRF.
Hela panelen framhöll de hur viktigt det är att vi på allvar tar till oss att människors olika förutsättningar och sedan anpassar oss efter dem.
Inte minst i en så viktig fråga som demokratifrågan. Och det måste få kosta.
Det finns ett feltänk i dag, man ser kostnaderna för vissa grupper som "merkostnader". Men ett samhälle består av de som befolkar det. Punkt slut, fortsatte Kaj Nordqvist.
Kampanjen "rösträtt för alla" är på Gotland en del av ett annat projekt där man jobbar för att göra IT tillgängligt för äldre och funktionshindrade. På IT-området hoppas man kunna hitta en del av de lösningar som på sikt kommer att göra det lättare för handikappade att både rösta och hämta information på ett sätt som passar dem. Mats Berglind från konstitutionsutskottet hoppas att man i samband med nästa riksdagsval om fyra år, ska kunna lansera nya tekniska lösningar. Jan-Olof Forsén från riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, ser fram emot ett nytänkande på den fronten:
Många inom RSMH vågar inte gå till vallokalerna.
Barbro Ronsten från valnämnden på Gotland har samarbetat med handikapporganisationerna i valfrågan. Hon tycker att demokratitanken väger betydligt tyngre än frågor om kostnader för att tillgängligheten:
Den här frågan handlar om rättvisa och medmänsklighet. Här kommer effektivitet och ekonomi i andra hand.
Poster. Rösträtt för alla. Det är vad det i grund och botten handlar om. Även om alla vuxna svenskar har rösträtt, så är det inte alla som kan använda den möjligheten.
Det är en otrygghetskänsla att inte kunna vara helt säker på att man har röstat på det som man ville rösta på, säger Ulrika Norelius, ordförande för organsationen Unga synskadade.
Fullt. Det var fullsatt på seminariet om "rösträtt för alla". Många från handikapprörelsen ville veta hur demokratin ska göras mer tillgänglig för alla de som har någon form av funktionshinder.