Svartpälsbiet får del av 60 miljoner

I fjol fick Gotlands länsstyrelse 10 miljoner statliga kronor av Naturvårdsverket. I år är summan 59,5 miljoner.
- Nästan tre gånger mer än i fjol, i dessa neddragningstider. Vi känner oss prioriterade, säger länsstyrelsens Stellan Hedgren.
Den största ökningen är inom kategorin områdesskydd. Där får man 30 miljoner till exempelvis planering, inköp och intrångsersättning för att gå vidare med - om Naturvårdsverket får som det vill - etableringen av en ny nationalpark: Bästeträsk.
Till skötsel av nationalparker och naturreservat får man drygt 20 miljoner kronor. Vattenförvaltning ges 1,7 miljoner, bemanning av naturrum 1,6 och strandskyddsarbete nästan 260 000 kronor. Värt att notera är att bekämpningen av almsjukan får fem miljoner kronor, vilket gläder Stellan Hedgren:
- Ingen annan försöker stoppa den. Att vi gör det är för att det här är en ö; det finns fortfarande hopp. Kan vi få hejd på den ger det ökat hopp till andra.

Hotade arter
Hotade arter får 3, 8 miljoner kronor, som fördelas på 25 åtgärdsprogram och ett drygt hundratal arter - från naturtyper som kärrmarker, till skalbaggar, svartfläckig blåvinge och väddnätfjäril.
En hotad art som enligt länsstyrelsen ska utrotas, är signalkräftan, eftersom den smittar flodkräftan med kräftpest. Enligt Lena Almqvist, som arbetar med åtgärdsprogram för hotade arter, är man nära att lyckas.
Oskar Kullingsjö berättar om grustagens betydelse för vildbinas bevarande.
- Vildbin vill ha öppen sand och där det är varmt och gott kan det bli väldigt artrikt. Sådana miljöer har ofta växt igen, så många vildbin har grustag som sina sista miljöer. Lägger man igen dem helt platt försvinner arterna. Jag ska försöka se hur man kan lägga igenom dem och fortfarande göra det bra för de här ovanliga arterna.

Bibarnkammare
Han nämner bland annat svartpälsbi, stortapetserarbi och thomssonkägelbi.
- I Sverige finns stortapetserarbiet bara på Gotland och det är sällsynt även här - ändå är det kanske vanligast i världen, här på ön. Det är en raritet.
Om vildbina skulle minska mycket, minskar deras viktiga insats som pollinerare av växter. Vill man själv bidra till binas bevarande går det ypperligt, konstaterar Oskar Kullingsjö.
- Man kan planera nektarväxter i sin trädgård. Just svartpälsbiet vill ha bland annatblåeld, stortapetserarbiet vill ha väddklint och andra vill ha åkervädd.
Man kan också bygga barnkammare.
- Man kan lägga sand i en sydsluttning, exempelvis, så de kan gräva gångar. Andra bin har hålor i trä, så man kan göra biholkar. Man tar en vedklamp, borrar hål i olika storlekar och lägger den i sydläge. Man kan också ta bamburör i olika tjocklek och hänga eller lägga dem i sydläge.

Svartpälsbiet får del av 60 miljoner

Gotland får 60 miljoner kronor till naturvård - tre gånger så mycket som i fjol.Pengarna kan gå till allt från nationalparksmark till almsjuka, signalkräftor och rara svartpälsbin - vars bevarande man själv kan bidra till.