Svenska äggproducenter internationella föredömen

Här lever höns efter EU-godkända system:

Av Sveriges närmare 6 miljoner höns lever nästan 3,1 miljoner i frigående en- eller flervåningssystem, 1,56 miljoner i burar med värprede, sittpinne och sandbad och en tredjedel så många i icke inredda burar.
Drygt 300000 är ekologiska, "krav-höns".
Övergången till de nya EU-godkända inhysningssystemen har varit kostsam.
Gotländska äggproducenter har investerat närmare 50 miljoner kronor på fem år för att få samtliga 320000 hönsplatser godkända. Packeriet Gotlandsägg AB har investerat ytterligare 20 miljoner.
De stora skulderna gör branschen, som bara på Gotland sysselsätter närmare 130 personer, känslig och beroende av att EU:s lagstiftning jämställs.
Under det första halvåret 2004 exporterade Sverige 3500 ton ägg (av cirka 50000 producerade ton) och importerade 600 ton

Ökad export
Exporten ökar och importen minskar, visar Jordbruksverkets siffror. Merparten av importen går till produktindustrin, som i sin tur ofta exporterar.
Det största hotet mot svensk äggproduktion är just nu prissänkningar, främst på grund av att många länder har lägre produktionskostnader i de gamla, icke moderniserade systemen. Överproduktion är en annan prissänkande faktor. På vissa håll i Europa är priserna nere i 3 kronor kilot.
Just nu sägs det att hela EU ska vara omställt till och med 2012.
Enligt Anna Carlström, VD för Svenska ägg, är frågan en het EU-potatis. Under 2005 ska man diskutera om 2012 är genomförbart, eller om övergångstiden ska förlängas.
Hon hoppas på den striktare vägen men konstaterar att det kommer att bli klart besvärligt för de nya, fattigare medlemsländerna.

Marknadsföring
Under tiden satsas krafterna på att marknadsföra de svenska äggens kvalitet, salmonellasäkerhet och att nio av tio höns redan lever i godkända system.
Något det inte informerats särskilt mycket om är hur de nya systemen, hönsens livsmiljöer, ser ut.
Många konsumenter tror att frigående höns, som det står på merparten av kartongerna, är snudd på synonymt med ekologiska höns.
Jag kan nog hålla med om att det kan vara så, medger Anna Carlström.
Den främsta anledningen till bristen på information är enligt Carlström att Svenska ägg företräder alla äggproducenter.
Vi vill inte hamna i en diskussion om huruvida Krav-höns är bättre än burhöns eller frigående höns. Det måste konsumenten själv ta ställning till.
De frigående inhysningsformerna ger möjlighet att värpa i reden, sitta på pinne och sandbada.
De nya flervåningssystemen har i regel 15-18 höns per kvadratmeter golvyta och envåningssystemen har 7-9 höns på samma yta.
Rörligheten lyfts fram som en hälsosam fördel, medan kannibalism, fellagda ägg och höga damm- och ammoniakhalter ses som problem.

Fördelar
Höns i bur ska ha 600 kvadratcentimeter golvyta (exempelvis 20*30 centimeter) vardera, plus värprede och sandbad.
Fördelar: Naturliga beteenden främjas, låg dödlighet och begränsade parasitangrepp och ammoniakhalter. Nackdelar: begränsad rörelsefrihet.
Ekologiska höns måste bland annat ha tillgång till utevistelse, med minst 4 kvadratmeter gräsbevuxen mark per höna.
Flocken får inte ha fler än 3000 individer och ska ha daglig tillgång till Kravgodkänt foder. Det finns också utehöns, som i stort sett lever som ekologiska höns, men utan Kravfoder.