Svensken har blivit både tyngre och längre
Det är du, jag, vi???svenskarna???som blivit större!
Inte bara genom övervikt, även om den breder ut sig. Nej, vi blir nämligen på helt naturlig, evolutionär väg längre, bredare och får andra proportioner. Ett ökat träningsintresse med påföljande större muskelmassa bidrar ytterligare.
Och snabbt går det! Bara sedan 70-talet har vi, de redan ståtliga vikingarna, blivit nästan ett par centimeter längre, flera kilon tyngre och fått längre ben.
Däri ligga problemet. Dagens klädstorlekar är nämligen anpassade för en typisk 70-talssvensk. Det beror på att det var då det senaste, nationella kroppsmätningsprojektet genomfördes. Då var det Tefo, Svenska textilforskningsinstitutet som mätte svenska folket och lade grunden till dagens storleksmått.
Nu är det inte bara kläderna som inte längre passar ?normalsvensken?. Vi är heller inte lika väl anpassade för exempelvis dagens stolar, soffor, flygplansstolar, sängar eller avståndet mellan pedaler och bilsäten. Noggrant uträknade och ergonomiskt fördelaktiga lyft-, sitt- och arbetsvinklar stämmer helt enkelt inte längre. Detta skapar kort- och långsiktiga problem både för köpare och säljare.
Med anledning av detta genomförs just nu ett nytt kroppsmätningsprojekt. ProForma 04 drivs av IFP Research AB, resultatet av en sammanslagning av Tefo och Plast- och gummitekniska institutet. Dessutom ingår Konsumentverket, ett tjugotal företag (från exempelvis klädbranschen, bilindustrin (Volvo) och sjukvården) och Chalmers tekniska högskola.
En finansiellt betydande part är Vinnova, ett statligt verk som med cirka 1 miljard kronor i årlig budget ska ?främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv?. En av initiativtagarna är Tekoindustrierna, en bransch- och arbetsgivareorganisation för svensk textil- och konfektionsindustri.
Mätningarna genomfördes i Mölndal, Göteborg, Borås, Lund och Stockholm och omfattade närmare 4 000 frivilliga personer i åldrarna 13?80 år. Förutom traditionella mätningar av längd och vikt, så mättes varje persons kroppsbyggnad tredimensionellt, genom en ny och avancerad scanningslaser som lånats in från Tyskland. Totalt samlades ett trettiotal stående och ett tjugotal sittande mått in.
Enligt Sven-Erik Hänel, teknisk projektledare för ProForma, håller man just nu på att genomföra kompletteringsmätningar bland +65-åringar, den statistiska grupp som visat sig vara mest svårflörtad. ProFormas mätningar har jämförts med statistik från SCB, Pliktverket och mödravårdscentralerna.
Redan nu ser han tydliga förändringar av medelsvenskens storlek.
??Man kan se en påtaglig förskjutning av längd och vikt, vilket innebär att många måste tänka om. Resultaten stärker industrins känsla av hur förskjutningarna har skett och visar att man är på rätt spår.
Ett av de övergripande målen med den antropometriska kartläggningen är alltså att justera klädstorlekarna. Man ska också se hur många det finns inom de olika storleksgrupperna, för att anpassa produktionen.
Enligt Hänel står det redan nu klart att tillverkarna exempelvis bör flytta fokus från kläder för personer som är 160-168 centimeter, till 164-172 centimeter. Dessutom har medelvikten ökat med tre-fem kilo, säger han, vilket även innebär att bredden på kläderna måste justeras.
? Det finns vissa grupper som påtagligt har gått upp i vikt och blivit tjockare, men det är också många som är intresserade av fysisk aktivitet. De är tunga men välbyggda.
Det innebär också att proportionerna har förändrats, bland både män och kvinnor. Män behöver exempelvis mer vidd på överkroppen och kvinnor har fått grövre armar och axlar.
Kommer det här att innebära att storlekarna i butikerna förändras så att exempelvis någon som är medelstor, kan ha medium?
??Definitivt. Dessutom kommer kläderna att bli mer ärligt märkta. I dag finns det exempelvis kläder som det står 38 i, men som motsvarar en 40:a.
Varför?
? För att folk, framför allt kvinnor, blir överlyckliga när de kan säga ?jag har haft storlek 38 i hela mitt liv?. Butikerna har tröttnat på alla klagomål.
Delar av resultaten har redan presenterats för industrin. Det följs nu av mer detaljerade analyser och före årsskiftet hoppas man även kunna presentera en sammanställning för allmänheten.
Hänel tror att den stora förändringen i butikerna kommer när en nu planerad gemensam Europastandard blir klar. Då kommer storlekar att samordnas både vad gäller mått och namn.
Nu planeras en kroppsmätning av svenska barn mellan 3-16 år. Passformen för bilbarnstolar och kläder är två områden man vill undersöka.
Så jobbar vi med nyheter