Under den ekonomiska krisen har hemmet blivit Günther Mårders experimentverkstad. ”Jag har väl blivit lite extrem i det där.”
Ja, han brukar faktiskt presenteras så, ”Sveriges snålaste man”. Fast egentligen hade Günther Mårder kunnat leva flott. Han är vd för Företagarna, ekonomiskt oberoende och känd från tv-sofforna, så det nitiska vardagssparandet har i hans fall mest blivit en sport.
Gotlandskoppling? Inte direkt. Ändå har sparprofilen, tillika civilekonomen, en hel del att säga om den svåra ekonomiska tid som väntar ön.
– Jag tror att den ekonomiska nedgången, som kommer att bli ännu värre innan det vänder, blir mer kännbar för gotlänningar än för de flesta runtom landet. Nästan i paritet med Stockholm faktiskt. Det hänger ihop med lågräntepolitiken och de helt hysteriska prisnivåerna på öns bostadsmarknad, som lett till att skulderna byggts upp, säger Günther Mårder.
Någon vill kanske invända att öns fastighetsmarknad ser ut som den gör eftersom förmögna sommargotlänningar driver upp priserna. Mårder är fullt medveten om det.
– Det är inte nödvändigtvis gotlänningar som sitter med de skulderna. Men de som dragit på sig dem kommer ha mindre pengar att röra sig med. Det här är en grupp som lagt sin disponibla inkomst på saker som är trevliga men inte nödvändiga. Resor, nöjen restaurang- och salongsbesök – det vill säga delar av ekonomin där småföretag är överrepresenterade. Mycket av Gotlands ekonomi är också uppbyggd kring det där.
I tuffa tider prioriteras nödvändigheter framför rena nöjen. Det kan slå hårt mot Gotlands ekonomin, menar Günther Mårder.
Detta kommer sedan att märkas av i många gotländska hushåll, eftersom företag går under eller gör sig av med personal, menar Mårder.
Så mot den bakgrunden: Vad kan en enkel gotlänning göra för att hålla nere utgifterna? Vi börjar med elen. Sveriges snålaste man är en varm förespråkare av timprisavtal.
– Som mest har jag haft 79 procent lägre än snittförbrukningen av el, numera ligger det på runt 35 procent under snittet. Och mycket av det är tack vare att jag flyttat uppvärmningen till natten, när elpriserna är som lägst. Så länge huset är bra isolerat kommer värmen att konserveras fram till kvällen.
Dagtid stänger Günther Mårder alltid av sin frånluftsvärmepump för att spara energi.
Det kan även vara värt att skänka varmvattenberedaren en tanke, framhåller Günther Mårder.
– Säg att vi har en familj där alla duschar på morgonen. Det som händer när ni går till jobbet och skolan är att varmvattenberedaren kommer att jobba för högtryck för att få upp temperaturen igen. Men det är ingen som behöver det där varmvattnet hemma på länge. Det första man gör när man kommer är sällan att ställa sig i duschen eller handdiska. Då är det smartare att sätta på varmvattenberedaren när man går och lägger sig. Vanliga beredare är ofta så välisolerade att man kan ha dem avstängda i tre dygn och ändå ha acceptabel temperatur.
Just det här spartipset har varit omdiskuterat, eftersom det kan bildas hälsovådliga legionellabakterier om vattnet inte hettas upp.
– Ja, det där får man hålla koll på. Det gäller att få toppar där man bränner av bakterierna. Vissa moderna beredare hettar ur själva, annars får man självreglera och göra en avbränning när priserna är som lägst, säger Günther Mårder.
En annan bit i besparingspusslet är boräntorna.
– Bankernas kvartalsrapporter har börjat komma och där redovisas rekordvinster. Det säger mig en sak: Dags att förhandla. Jämfört med för ett år sedan finns det ett betydligt större förhandlingsutrymme nu, och vad gäller banker är lojalitet inget som belönas. Så konkurrenssätt din bank. Säg att du har hittat ett annat alternativ och att du efter 30 år står i beredskap att byta, om de inte kan matcha erbjudandet. Ofta gör banken det, eftersom det är så svårt för dem att rekrytera nya kunder.
Sex månader gammal Keso? Den sparsamma slänger ingenting.
Maten då? På den punkten har Günther Mårder tidigare kommit med en lång rad kreativa sparförslag. Som att köra torrt, vitt vin genom en sodastreamer. Då blir det nämligen "sampagne".
– Jag har väl blivit lite extrem i det där. Mycket för att testa saker och visa vad som funkar. Jag har bland annat testat att äta en Keso som jag hade glömt i kylen på jobbet. Bäst före-datumet hade passerat ett halvår tidigare.
Matvaror med utgånget eller kort datum är en av sparprofilens käpphästar.
– Jag vet hur många som helst som kastar och häller ut mjölk, ost och allt möjligt helt i onödan, bara för att bäst före passerat. För våra far- och morföräldrar var det en självklarhet att använda smak, lukt och känsel för att ta reda om maten går att äta eller inte. Det där självförtroendet behöver vi öva upp igen. Och varor som är på väg att gå ut sätts ned 30-70 procent i butik, så där finns mycket pengar att spara. Varför inte gå till mataffären utan en färdig plan på vad man ska äta? Köp det som är nedsatt, slå in ingredienserna i en sökmotor och du får massa förslag på nya spännande rätter att testa.
Günther Mårder vill även slå ett slag för säsongsbaserad matlagning.
– Tumregeln vad gäller det mesta är att lägst pris inte ger högst kvalitet. Där kan maten vara ett undantag, i alla fall om vi pratar färskvaror. När det är säsong för en vara är kvaliteten som högst – och utbudet som störst! Då blir det högsta kvalitet i kombination med de lägsta priserna. Så läs in dig på säsongerna och anpassa dina inköp av livsmedel efter det.
Säsongsbaserad matlagning är inte bara mer miljövänlig. Det är mer ekonomiskt också, säger Günther Mårder.
Men besparingar är inte allt. Pengar in lättar också det vardagsekonomiska trycket. Till exempel har pensionärer som kan tänka sig att jobba någon dag i veckan mycket lönsamma förutsättningar i Sverige, säger Günther Mårder.
– Sen är förrådet en gömd skatt. Jag är en sån där som samlat på mig massor av saker genom åren. Under hösten började jag rensa garaget och gå ut med prylar på begagnadmarknaden. Jag ville testa om de hade något värde. Till min förvåning upptäckte jag saker jag sett som värdelösa kunde säljas för några eller flera hundralappar. Det var nåt brädspel, nåt gammalt turmynt som jag fått med en Kalle Anka-tidning på 90-talet, en skidjacka från 97 ... Efterfrågan på sånt är större än man tror. Men man måste tänka som en företagare och ta bra bilder, skriva en bra produktbeskrivning och hitta rätt kanaler.
”Förrådet en gömd skatt”, säger Günther Mårder, som börjat sälja av prylar från garaget.
Summa summarum:
– Är man en vanlig familj i ett hus med några miljoner i lån och någorlunda hyggligt värmesystem är det nästan svårt att inte spara 5- 6 000 i månaden genom en relativt liten insats. Är man villig att lägga ned lite mer tid kommer man lätt upp över 10 000 kronor. Tänk så här: I södra Sverige har elförbrukningen minskat med 20 procent. Ingen hade trott att det var möjligt för 1,5 år sedan, säger Günther Mårder.