Swedbank gör kartläggningar av ett så kallat boindex som speglar hur stor del av inkomsten som går till boende för dem som köper en bostad idag. Enligt senaste boindex för första kvartalet 2021 är smärtpunkten för hur mycket boendet får kosta i förhållande till den disponibla inkomsten, 30 procent. Används mer pengar till boendet, kan det bli tungt att klara ekonomin. I Sverige används i genomsnitt 27 procent av inkomsten för att bekostar boendet.
– Boendet ska helst inte kosta mer än en fjärdedel av den disponibla inkomsten, säger Arturo Arques som är privatekonom hos Swedbank och Sparbankerna.
Att kostnaderna ökat beror till stor del på att det saknas bostäder. Det driver upp priserna på hus och bostadsrätter. På Gotland handlar det om en ökning av medianpriserna med 139 procent på tio år enligt Svensk mäklarstatistik AB. Boindex för Gotland visar också att mer än 30 procent av inkomsten bland unga och ensamstående går till boende om de ska köpa idag. Förutom storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala är det inget område där man måste ta så stor del av lönen till boende som på Gotland.
Det är bara sammanboende i bostadsrätt som inte betalar mer än 30 procent till boende. De klarar sig på 26 procent.
Riktigt illa ser det däremot ut för ensamstående med barn som ska köpa bostad på Gotland. Då går 44 procent till boende och för ensamstående utan barn är siffran 42 procent. Unga som ska köpa sin första bostad måste använda 36 procent av lönen.
Även om man är två och köper småhus ligger kostnaden för boendet på 32 procent, lite mer än vad som anses vara en rimlig kostnadsfördelning.
Siffrorna är uträknade utifrån löneläget på orten jämfört med bostadskostnad.
– Om mer än 30 procent av inkomsten går åt till boende, hamnar vi i en form av brytpunkt där priserna börjar gå ner igen, säger Arturo Arques.
Hans råd för att få ner priserna är en hårdare styrning av bostadsmarknaden.
– Politikerna måste kavla upp ärmarna och enas om hur de ska göra för att öka bostadsbygganden. Det behöver byggas fler bostäder. För att samhället ska fungera och folk ska få mat på bordet måste det finnas bostäder åt alla. Vem ska annars köra tunnelbanan, byta blöjor på pensionärer och vårda sjuka, säger Arturo Arques.
Han sätter boendepriset i relation till prisökningen generellt i samhället.
– Ett par Levis-jeans köper du för 899 kronor. Skulle de ökat lika mycket i pris som bostäder hade de kostar 2 200 kronor. En Volvo hade du fått betala över 700 000 kronor för.
Samtidigt som allt fler får svårt att köpa bostad har de som redan köpt sin bostad en bättre situation. Prisuppgången kan leda till lägre boendeutgifter. Så här förklarar Arturo Arques:
– Amorteringskravet som infördes den 1 juni 2016 fyller fem år och gör det möjligt för bolåntagare att minska sina amorteringar genom att begära en omvärdering av bostaden. För den som för fem år sedan köpte ett småhus eller en bostadsrätt och belånade bostaden mellan 75 och 85 procent kan det handla om flera tusen kronor i månaden.
För en bostadsrätt på 60 kvadratmeter som belånats med 85 procent innebär det 1 323 kronor per månad i sänkta kostnader och 3 394 kronor för ett småhus.