Takdansflugan kan avgöra Gotlandsfarmens framtid

Takdansflugan.
Förekomsten av denna kan bli avgörande för om Gotlandsfarmen får fortsätta sin verksamhet vid Salthamn eller ej.
Merparten av de klagomål som inkommit mot verksamheten handlar om flugförekomsten och bekämpningen av dessa. Och sorten har vid en artbestämning visat sig vara just takdansfluga.
Fastighetsägare i närområdet vill att pälsdjursuppfödningen upphör och stöds av myndighetsföreträdare som menar att det är en stor verksamhet på olämplig plats.
Men en flyttning av verksamheten är ekonomiskt omöjlig, det kostar hundra miljoner att bygga upp en ny verksamhet, framhöll farmens företrädare. Som inte heller höll med om att flugplågan skulle vara särskilt omfattande eller tvunget kopplas till farmens verksamhet.

Gotland2005-09-09 06:00
I går höll miljööverdomstolen huvudförhandling i målet mellan Länsstyrelsen/flera fastighetsägare samt Gotlandsfarmen (minkfarmen i Väskinde), en förhandling som också omfattade besiktning vid farmen samt några av de fastigheter som klagat på verksamheten.
Det är en långdragen tvist som nu har nått högsta instans. Koncessionsnämnden ansåg 1997 att det var oklart om fortsatt verksamhet kunde bedrivas men gav ett tidsbegränsat tillstånd för tre år, till 31 december 2000.
Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen avslog i slutet av 2000 farmens ansökan om fortsatt verksamhet. Detta överklagades av farmen till Miljödomstolen. Denna ansåg att det inte fanns skäl att avslå ansökan. Därför återförvisades ärendet till miljöprövningsdelegationen för att den skulle meddela ett tidsbegränsat tillstånd med föreskrifter. Något som länsstyrelsen i sin tur överklagade till Miljööverdomstolen som i går rest till Visby där förhandlingarna hölls i Gotlands tingsrätt.
På plats fanns fyra företrädare för farmen samt på motsidan tjänstemän från länsstyrelsen, från miljö- och hälsoskyddskontoret samt ett antal klagande fastighetsägare. Miljödomstolens beslut ska fastställas, hävdade farmföreträdarna. Bolagets verksamhet ska upphöra, framhöll länsstyrelsen.
Pälsdjursuppfödning har det varit på platsen sedan 30-talet, då var det rävfarm. Nuvarande ägare övertog verksamheten 1947. Den första miljöprövningen av verksamheten gjordes dock inte förrän 1995. Det är Gotlands i särklass största djurhållning med 800 djurenheter, närmast ligger några mjölkkobesättningar om ca hälften så många platser. I dag drivs verksamheten vid farmen utan formellt tillstånd, så länge processen pågår råder ett vacuum och inlämnad ny ansökan kan inte avslås eller beviljas.
Rättens ordförande, hovrättslagman Ulf Bjällås, undrade varför myndigheterna inte gått in med något föreläggande om man anser att verksamheten drivs utan tillstånd. Och fick svaret att miljösanktionsavgift à 150 000 kr meddelats. I övrigt hade man ansett att det var lämpligt att vänta tills processen var över och inte trott att det skulle ta så lång tid.
- Det råder en gråzon, man vet inte om det kan investeras. Det är jobbigt för alla parter, menade farmens företrädare Bengt Wickman och hoppades nu på ett avgörande.

Flugproblematiken
Flera huvudpunkter avhandlades där respektive parter fick säga sitt om exempelvis platsens lämplighet. Men längst meningsutbyte och det som uppenbarligen främst upprör företagare och kringboende var den, som de hävdade, enorma flugförekomsten. Uppgifter som farmens innehavare inte godtog.
Hanne Ödin, vd för Lummelunds bruk, hade exempelvis med sig en bärkasse full av flugor, insamlade under en vecka från grotthallen, som hon lämnade in på rättens bord.
- Något svårarkiverat, konstaterade Ulf Bjällås.
- Vår bedömning är att flugproblemen alltjämt utgör ett oacceptabelt problem för närboende och det är inte fråga om överkänsliga personer, menade länsstyrelsens Nils Högfeldt. Bevisbördan var flugorna kommer ifrån ligger hos Gotlandsfarmen och de har inte lyckats motbevisa att flugproblemen härrör därifrån.
Hanne Ödin hade således med sig ett större antal av de små, svarta flugorna och hade också låtit en expert artbestämma dem. Takdansflugor rör det sig således om, namnet eftersom de vanligen hänger över taklampor.
- Problemet är oerhört stort, menade hon. Vi kan inte utveckla vår verksamhet. Farmen får gärna finnas, bara den sköts och vi blir av med flugorna.
- Farmens verksamhet ska bedömas efter ekonomisk nytta jämfört med den ekonomiska skada den medför för övrig verksamhet, framhöll Gunnar Ödin.
Gösta Lyttkens redogjorde för en enkät som man genomfört bland fastighetsägare i området och som redovisat sina problem av flugförekomsten.

Flytt ekonomiskt omöjlig
Bengt Wickman ansåg dock att användandet av medlet Larvadex som åter tagits i bruk vid farmen (det användes tidigare under perioden 1997-2001) under sommaren skulle råda bot på flugproblemet. (Det tillsätts minkarnas foder för att förhindra kläckning av fluglarver i avföringen). Eftersom det inte använts på flera år kunde insekterna inte vara resistenta mot det. Nils Högfeldt menade dock att man inte kan godkänna en verksamhet beroende av ett preparat som inte är godkänt av kemikalieinspektionen som bekämpningsmedel. I Sverige är medlet klassat som läkemedel och måste skrivas ut av veterinär som sökt licens för det.
- Larvadex är klassat som läkemedel men här används det som fodertillsats och inte som läkemedel till djuren, konstaterade länsveterinär Lotta Persson.
Såväl Bengt Wickman som farmens ägare Ray Raymond menade dock att flugproblemet var överdrivet. Båda hade vid flera olika tillfällen besökt brukets serveringar och då hade folk suttit ute och ätit utan problem.
- Jag betvivlar uppgifterna. Jag kan med gott samvete säga att det varit lite flugor i sommar, menade Ray Raymond. Och Kvarnhjulet deklarerade att de inte har några problem. Det behöver inte vara en minkfarm för att det skall finnas flugor.
Från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen överlämnades foton tagna i förra veckan som bevis för att det finns otroligt mycket flugor. Och caféet hade under sommaren förbrukat 450 flugfångare som samlar in tusentalet flugor styck så bara där handlade det om nära en halv miljon.
Farmens syn på flugorna fick dock stöd av en fastighetsägare, boende vid Salthamn.
- Det finns inte mer flugor vid oss än nån annanstans på ön, hävdade denne.
Rättens ordförande ställde också avslutningsvis en direkt fråga till farmens företrädare om man funderat på att flytta verksamheten.
- Ogenomförbart, Vi har investerat tiotals miljoner genom åren, det är en enorm investering nedlagd i Salthamn. Det kostar 100 miljoner att bygga upp en ny verksamhet, menade Ray Raymond. Och, påpekade han, det fanns inga Lummelundagrottor och annat när vi byggde upp farmen.
Och efter några besvärliga år på 1990-talet råder i dag en god konjunktur inom branschen. I princip alla skinn säljs vidare till Asien. På eftermiddagen begav sig rättens ledamöter och parterna ut för besiktning av dels farmen, dels några flugdrabbade fastigheter i närheten.
Domen meddelas senare.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om