Talade engagerat om vikten av att sluta röka

Matz Larsson är på halvtid ?vanlig? lungläkare och på den andra halvan av sin arbetstid ägnar han sig åt tobaksförebyggande insatser. När han i går i två omgångar föreläste i en fullsatt lasarettsaula, så var uppmärksamheten på topp. Matz Larsson är en av ?kändisarna? inom området och hade lockats hit av Anna-Karin Holmberg, projektledare för tobaksavvänjning vid infektionskliniken.
Matz Larsson inledde med att berätta om hur han på sitt första jobb på en lungklinik var med när en röntgenläkare pekade på en lungbild och sa att där har vi tumören. Och när han gjorde det så var det med en glödande cigarett. Bakom honom satt också två thoraxläkare och rökte.
? Men jag är kvar på lungkliniken i Örebro och jag har också en tobakspreventiv enhet där som jag är chef för, berättade Matz Larsson.

Rökreklam på 50-talet
På 1950-talet fanns reklam som uppmuntrade till rökning. som den leende kvinnliga skidåkerskan som förutom en stav i varje hand också har plats för en cigarett mellan högerhandens fingrar. Det var vanligare förr med rökningen. Exempelvis rökte 40 procent av läkarna år 1969 mot 6 procent i dag. De tär alltså betydligt färre som röker nu. Snittet i Sverige är 17 procent av den vuxna befolkningen. 19 procent av kvinnorna röker medan antalet män uppgår till 14 procent.
Men för dem som röker så är det svårt att sluta. Nikotinet är väldigt likt amfetamin eller kokain när det gäller effekten. Nikotinet fungerar som ett psykofarmaka och leder till ett drogberoende. Det är de positiva effekterna som naturligtvis får rökaren att fortsätta.Nikotinet är avslappande, koncentrerande, stimulerande, vakenhöjande och aggressionshämmande.
? Man får en fingertoppskontroll över sitt temperament, säger Matz Larsson.
Men när rökarens kropp inte får sitt tillskott av nikotin, när begäret inte blir tillfredsställt, då kommer de negativa sidorna fram som ökad anspänning, rastlöshet, irritation, rökaren blir aggressiv, trött och även deprimerad. Koncentrationssvårigheter uppstår och hungern ökar.
Det där med att vara feströkare tror Matz Larsson inte på. Det fungerar i början, men efter några månader så har man blivit beroende.
? Feströkare borde i stället stavas fäströkare, skämtade Matz Larsson.

Antidepressiva medel
Det är alltså väldigt svårt att bli av med ett nikotinberoende och speciellt svårt är det för dem som är depressivt lagda. För dessa rekommenderar Matz Larsson användande av det antidepressiva medlet Zyban. Deprimerade rökare får mer symptom vid rökstopp. De har svårare att sluta och får lättare återfall.
Men man ska vara medveten om att det finns en del bieffekter med Zyban. 35-40 procent får sömnproblem, tio procent får muntorrhet och cirka 3-5 procent hudutslag. Men läkemedlet har så bra effekt att det brukar skrivas ut till de deprimerade rökarna.
När det gäller olika hjälpmedel för att sluta röka så har de olika effekt. Nikotinet i nikotintuggummi ger effekt efter femton minuter medan nikotinplåster ger en betydligt långsammare effekt. Snabbast effekt ger nässpray med nikotin.Men att bara ta tugummin, använda plåster eller läkemedel ger inte tillräckligt bra effekt.

?Röksamtal? bra hjälp
Rökavvänjningsråd är en både billig och brametod att få folk att sluta röka. Men det gäller att kunna ge råd på rätt sätt. Det ska vara öppna frågor, ett aktivt lyssnande och man ska också ge uppmuntran och beröm till den som har slutat röka. Matz Larsson berättade hur han går till väga:
? I stället för att hårt fråga röker du, så brukar jag säga, använder du tobak eller nikotin i någon form Den frågan ställer jag vid ett tidigt stadium av patientbesöket. Sedan brukar jag ta blodtrycket och lyssna på lungorna, innan jag avslutar med att fråga, har du funderat något kring din rökning? Om man säger ja så frågar jag, skulle du vilja ha hjälp? Om inte på en gång så säger jag att vi finns här den dagen du skulle vilja ha hjälp.
Matz Larsson berättade också om rökning och graviditet, något som inte går ihop och som kan elda till att barnet så småningom blir en rökare. Det kan också leda till att barnet får en lägre födelsevikt. Risk finns också för plötslig spädbarnsdöd.
En annan viktig grupp att arbeta förebyggande med är skolungdom och Matz Larsson brukar också vara ute i skolorna och prata om tobakens skadeverkningar. en av de svåra sjukdomar man kan råka ut för vid rökning är Kol, som innebär att de så kallade alviolerna i lungorna skadas. Man klarar att andas in, men får svårt att andas ut.
Att sluta röka är alltså viktigt för att få en livskvalitet. Man brukar räkna med att rökning förkortar ens liv med tio år. Det finns också statistik som visar att kvinnor som röker får 13 års ohälsa på äldre dagar medan de som inte röker får åtta års ohälsa. En kvinna som röker får så småningom också rynkor, skäggstrån och grövre röst.
Tobaksberoende har fått koden F17.2 och tobaksberoende är källan till Kol som gör att lungfunktionen tappas och kan leda till för tidig död.
? Det hjälper att sluta röka oavsett vilken ålder man är i, säger överläkare Matz Larsson.