Tant Ebba var Lillemors förebild
Vilken pedagogik använder du?Den frågan fick en gång läraren Lillemor Bendelin, Visby.-Mitt sunda förnuft, svarade hon.Skulle hon välja om, då blev det läraryrket igen.-Men som äldre blir man mera trött i huvudet efter en skoldag, säger hon.
-Jag älskade min småskollärarinna, säger hon. I skolan var hon fröken Ebba och som vän i familjen var hon tant Ebba. Visst skulle jag bli fröken som hon.
Eftersom Lillemor föddes och växte upp på lantgård gick hon först lanthushållsskola. Sen vikarierade hon som lärare på Södervärnsskolan 1962, en fyra med 36 elever.
<span class='mr'>Evigt tacksam</span>
-Jag ville bli mellanstadielärare, men kom inte in på folkskoleseminariet, säger hon. Jag ville fortsätta vikariera ett år men mamma sa att jag skulle gå småskoleseminariet hemma i Kristianstad och det är jag henne evigt tacksam för.
<span class='mr'>Dagens barn tar för sig</span>
1969 kom Lillemor till Lyckåkersskolan och efter att ha haft 15 elever i en etta det här året slutar hon.
-Nu skall jag vara hemma hos min man som är sjuk så skall jag vara med de tre barnbarnen och snart det fjärde som är på gång.
Dagens barn kan ta för sig mera än de kunde i början av hennes lärartid, men de är också mera splittrade nu.
<span class='mr'>"Hjälpredor"</span>
Hon anser det viktigt att barn får ta ansvar och berättar om att hon har fyra "hjälpredor" varje vecka och de dukar på bordet och hjälper till med andra saker, har sina uppgifter, känner sig behövda, det är viktigt.
-Utvecklingssamtalen har varit en stor hjälp för mig, säger hon. Där kan jag mera i detalj ge förslag på vad barnen behöver hjälp med hemma så att föräldrarna kan hjälpa dem.
Hon har följt eleverna i tre år och på den tiden händer det mycket.
-Barnen kan mogenhetsmässigt vara från fyra till tio år och då kan man inte räkna med att alla skall "hoppa över samma höjd" säger hon.
<span class='mr'>Gympa och golf</span>
Nu ser hon fram mot att få vara hemma med familjen, inte bara ge den trötta biten av sig själv efter jobbet, men hon känner också att hon mister sin läraridentitet.
Det började när hon gick igenom en rad pärmar i skolan, hon skulle inte få användning för dem mer.
-Då var det nästan så gråten kom, säger hon.
Fast nu kan hon få ägna sig åt att leda sin gympagrupp och spela golf.
Så jobbar vi med nyheter