Tätare tillsynsbesök och högre kostnader

Gotlands köttklubb och Swedish Meats håller tillsammans på att puffa för ett ökat byggande för nötköttsproduktion. Vid tidigare genomförda studieresor på Gotland och på fastlandet har intresset varit stort och gårdagens seminarium i Halla visar att intresset håller i sig.
Vi hoppas att grekerna kan pressa fram ett beslut i EU under sommaren, sa köttklubbens ordförande Christer Ardgren när han hälsade välkommen.
Det är Grekland som håller i ordförandeklubban i EU för närvarande.
En ökad uppfödning av nöt skulle vara bra för slakteriet i Visby och för uppfödarna själva. Åtminstone har det varit så tidigare att spädkalvar gått på "export" till fastlandet och det är ingen eftersträvansvärd ordning.
<span class=MR>Om tillsynen </span>
Byråinspektör Leif Söderström från miljö- och hälsoskyddskontoret informerade om kommunens djurtillsyn. Där kan bönderna vänta sig att det snart införs en ny taxa samt att besöken kommer vart tredje år i stället för vart fjärde år. Bönderna kan vara ganska säkra på att det blir dyrare med tillsynen eftersom målet är att via avgifterna finansiera 50 procent av kostnaden. Nu är finansieringsgraden 30 procent. Resten av kostnaden får skattebetalarna stå för.
Ännu är det oklart vilken taxemodell det kommer att bli. Från tjänstemannasidan har man pläderat för en fast årlig avgift som skall tas ut i förhållande till hur många djurenheter bonden har. Trots att tillsynen inte genomförs varje skulle alltså bönderna bli tvungna att betala varje år.
Så var förslaget som lades på politikernas bord och som skickats ut på remiss, men politikerna och remissinstanserna svalde det inte. Därför är det nu ganska oklart hur den framtida taxan för djurtillsynen kommer at se ut.
Det är politikerna som bestämmer.
Övergången till treårsintervall för tillsynen kommer att sätta ytterligare press på inspektörerna på miljö- och hälsoskyddskontoret. De måste då hinna med att göra 900 gårdsbesök årligen och det kan man inte klara med nuvarande styrka utan det behövs en tjänst till, berättade Leif Söderström.
<span class=MR>Om byggnader</span>
Kristina Ascárd från lantbruksuniversitetet i Alnarp tog upp många frågor med anknytning till byggande för nötköttsproduktion. Hon gick grundligt igenom de olika inhysningssystem som kan tänkas.
Bland annat handlade det om utedrift och i det sammanhanget dyker frågan upp om hur enkelt man får lov att bygga egentligen.
Lagen stadgar ju att utegångsdjur skall ha tillgång till ligghall eller annan byggnad som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats.
Kan man bygga en "koja" av halmbalar och lägga över en presenning?
Nej, den varianten godkänner inte jordbruksverket. Däremot går exempelvis ett tält bra om taket har tillräcklig lutning, om tältväven är flamhärdig och om tältet är väl förankrat.
Kristina Ascard gick igenom en hel del av de många detaljbestämmelser som finns för byggande till djur. Bygglov krävs inte men Kristina Ascárd lanserade termen "stallov". Kanske var det många som inte visste att man måste ha tillstånd om man skall ändra om användning av en byggnad för exempelvis tio vuxna nötkreatur.
Till byggseminariet hörde diverse utställningar, som visade nyttigheter för den som går i byggtankar.