Thailändare tackar gotlänningar för hjälp
- Tack alla gotlänningar som bidragit och gjort det möjligt för mig att hjälpa överlevande efter flodvågskatastrofen med mat och pengar. De tackar er av hela sina hjärtan. Det säger gotlänningen Daniel Friberg som för några veckor sedan återvände till Thailand för att med arbete och pengar försöka göra en insats för dem som förlorat anhöriga, vänner, bostad eller jobb.
Tillsammans med några vänner bestämde han sig för att återvända. Dels för att ta reda på vad som hänt hans vänner, dels för att bidra med hjälp.
Ris och nudlar
Här hemma öppnade han ett bankkonto för att de gotlänningar som ville skulle kunna bidra till hans insatser.
Och gotlänningar har skänkt pengar, dels människor som känner eller känner till Daniel sedan tidigare, dels andra som imponerats av hans vilja och handlingskraft.
- När jag kom ned till Thailand träffade jag massor av folk från Phi Phi Island. Under första veckan ordnade vi mat till Koh Yao (Long Island), berättar Daniel. Vi köpte mat i Phuket och ordnade transport ned till båten. Vi packade påsar som innehöll fem kilo ris, tre paket nudlar, ett paket risnudlar och tre burkar sardiner. Så åkte vi runt i tre byar på ön och delade ut mat till människor vi visste behövde.
Fastnade - vid liv
Sista stoppet blev det längsta och det mest omtumlande, berättar han.
- Här träffade jag Mong och hans familj, det som var kvar av den, Susans släkt och Tamms familj. Alla är de delar av den thailändska personalen på Carlitos bar där jag arbetade när katastrofen inträffade. Jag gav dem extra ris och pengar. Mong berättade att han och Tamm höll på att hänga tvätt hemma hos Tamms syster när vågen kom och skiljde dem åt. Mong hade fastnat i något och han visade mig sin rygg. Det såg ut som om han blivit spetsad av ett armeringsjärn. Han berättade att det troligen är för att han fastnade som han ännu lever. Både Tamm och hans syster sögs iväg av vågorna.
Kvinna med ont i själen
Mong följde med Daniel hem till Tamms familj.
- Där var det riktigt jobbigt, men samtidigt mycket givande. Och det är framför allt mötet med Tamms mormor som jag aldrig ska glömma. En mycket gammal kvinna som satt en trappa upp på deras farstu och sörjde. Vi hälsade vördnadsfullt. Mina vänner Eag och Jessica tolkade åt mig när jag förklarade att jag jobbat ihop med Tamm och att jag vill hjälpa dem med mat och pengar. Hela situationen är mycket jobbig. Jag tror aldrig jag sett en så ledsen människa tidigare. Hon har verkligen ont i själen. Hon drar dock på läpparna lite när hon får höra att Tamm och jag brukade skoja med varandra. Och när jag säger att Tamm var väldigt lik henne kan jag nästan ana ett leende.
Regeringen rensar
Daniel berättar att Phi Phi nu har öppnats för dagsturer. Det går även att bo på ön. Chao Koh har restaurangen och delar av bungalowbyn öppen.
- Vi har besökt Phi Phi två gånger. Det som görs där nu är att röja och städa. Delar av ön är helt städade, medan andra är orörda sedan den 26 december till följd av dispyter mellan olika intressenter. Under det andra besöket så vi att man rensat upp mycket mer. Arbetet med maskiner, den stora rensningen, sköts av den thailändska regeringen medan arbetet med att städa görs av frivilliga.
Överskott till hjälp
- Det är snurrigt här nere just nu och hur verksamheten kommer att se ut i framtiden vet man inte än. Som vi sett det så är de flesta rätt okej i Thailand. Jag har valt att lägga mina donationer på is ett tag. Men först ska jag träffa en dansk kille som drev restaurang på Phi Phi. En av hans anställda förlorade sin fru. Han och hans dotter ska få min sista donation för tillfället. Överskottet på kontot ska jag skänka till en hjälporganisation. Och nu ska jag ta lite semester här i Thailand. Det ska bli skönt, säger Daniel.
Så jobbar vi med nyheter