The Walkers spelar igen

Då var det 1960-tal och the Walkers från Visby var som störst. Det gotländska bandet som spelade mellan åren 1962 och 1967 var först ut från ön att turnera utomlands, först med göra en skiva och först ut i tv.
På lördag blir det old time high för alla music lovers på Gotland. The Walkers och the Shanes spelar på Borgen. Då blir nu och även om mycket har förändrats känns låtarna igen och låter lika bra som förr .
Åren har farit varsamt fram med kvartetten. Det är fyra väl bibehållna herrar med de grå tinningarnas charm och glasögon på näsan spelar upp. Fingrarna löper lätt och som de skall över instrumenten och rösterna sitter perfekt där de ska.
She´s not there, sjunger Tobbe och Owe. Vi kan texterna, yes. Gunnar är med på elorgel och Lillsorken Jannis trycker till med de nya trumpinnarna. Repertoaren sitter som gjuten och finslipas nu i Martebobaracken där gruppen repeterade för första gången.
På läroverkstiden
Walkers bildades som ett gitarrband när grabbarna gick på läroverket i Visby. Repetitionslokal ordnades i källaren hos Gunnar Petterssons föräldrahem vid gamla brandstationen i Visby och i trädgården hemma hos

Lindströms i Stenkyrka.
Gunnar, som knackade trioler var stadsbo och det var perfekt att glida hem till honom och repa på lunchrasterna, berättar Torbjörn från Stenkyrka som hade en liten lägenhet på Adelsgatan. Owe kom från Martebo och Jannis, Lillsorken som var lite yngre kom med eftersom han spelade trummor.
Det var tidigt 60-tal och folk dansade till swing och bugg. Man lyssnade till jazz och MusikPelle
trimmade ungdomar till spelglädje på musikskolan.
Första giget
Vi började att spela på pluggdanser och det första giget med Walkers var i 2:4an. Den första spelningen utanför plugget var i Hangvar gamla mejeri där SLU-ungdom anordnade dans. Då hade varenda bygdegård lördagsdans och i Visby var det fullt med klubbar där vi lirade.
Det var en aktiv ungdomskultur med mycket musik på 1960-talets Gotland och efter Walkers första spelningar gick det fort för bandet. Kontakter med Stockholm gav gruppen spelningar på Nalen, Kingside och Lorry.
Och på turné till Berlin upptäckte grabbarna att Walkers platta i jukeboxarna på tyska fik.
Häromåret drog Lundell 3 000 i publik. Det hade Walkers på Ekbacken i Garda också för 40 år sedan. Och på Borgen spelade vi för över tusen varenda söndag på Shake in i Folkets hus. Då kostade inträdet där 2.50.
Shanes och Hep Stars...
The Walkers spelade tillsammans med Shanes, Hep Stars, Tages och Hounds.
Alla var stora band som väckte uppmärksamhet både bland publik och media.
När Walkers spelade på fastlandet åkte vi fyra tillsammans med fem journalister från ön. Media var positiv och särskilt i Stockholm hade vi en stor publik av fastlänningar som var sommargotlänningar.
The Walkers blev kända för ett fräscht sound med 1960-talets stora låtar med stämsång på den blandade repertoaren som också innehöll Gotländsk sommarnatt. Rock-klassiker, jazz och blues inspirerade vid sidan av favoriter som Zombies, Manfred Mann, Hollies och Beatles.
Men vi gjorde inga covers. I stället gjorde vi låtarna som vi gillade på vårt eget sätt. Vi lyssnade på radio Luxemburg och tog hem låtar till en Tandbergbandspelare. På den tiden hade Jannis inte ens en skivspelare. Gunnar köper numera tillbaka tidens gamla vinyl medan Tobbe har sina plattor kvar.
Abrupt slut
Mitt i en uppåtgående karriär lade The Walkers av 1967, samtidigt som två andra gotlandsband slutade. den levande ungdomskulturen på Gotland och klubbarna i Visby fick ett abrupt slut.
Det var inget lätt beslut att lägga av bandet när det var som bäst. Walkers stod på topp och vi hade massor med spelningar. Men som så många andra flyttade vi till fastlandet för att plugga vidare. I vår generation blev det nästan bara hårfrisörskorna och militärerna kvar på ön.
Torbjörn plugggade vidare på Berghs i Stockholm och fick jobb som art director. Gunnar läste i Uppsala och blev bokhandlare i Visby. Jannis läste i Uppsala och blev psykoterapeut medan Owe stannade på ön och körde vandrarhem och restaurang.
Men var för sig har vi fortsatt att spela och vi har hållit kontakten med varandra och mellan våra familjer. Under åren som gått har vi också framträtt som the Walkers på bröllop och årsdagsfester. Och vi ställer gärna upp och spelar på kul kalas om någon vill boka in oss.
I helgen repeterade Torbjörn Lindgren, sång och gitarr, Owe Björkander, bas och sång, Gunnar Pettersson på orgel, och Jannis Nilsson bakom trummorna i Martebobaracken där allting började.
Låtarna från förr sitter än i dag, och instrumenten i perfekt skick från förr hänger med.
Men scenkostymerna som vi fick uppsydda får vara. Modellerna till Walkers kläder, kavaj utan krage och lågt skurna, lite utställda brallor plankade vi ur Musical Express och bootsen köpte vi från England. Vi var väl lite kaxiga då, fnissar grabbarna som för dagen bär mörka polotröjor och kavajer.