I den begagnade soffan surfar Therese Lyckhammar i sin telefon bland klädannonserna medan sonen Boris sover mot hennes axel.
– Han har en som är ny, och en likadan men begagnad, säger hon om Boris randiga mjukisoverall.
Och precis så ser det ut när det handlar om att, som Therese Lyckhammar, shoppa på nätet. Hälften av alla valde förra året att köpa något begagnat på nätet. Enligt Svensk Handel omsätter begagnademarknaden i landet mer än 20 miljarder kronor om året. E-barometerns årsrapport visar att flest handlat begagnade möbler eller heminredning, följt av kläder och skor samt barnartiklar och leksaker under 2021.
För Therese Lyckhammar är begagnat alltid förstahandsvalet. Hon har bott flera år i både Italien och Frankrike, utbildat sig och jobbat inom design- och modevärlden, och gillar att klä sig i fina märken.
– Jag tycker att begagnat är mycket mer personligt, där man kan hitta en egen stil och inte köpa det som skyltdockan i butiken har på sig, säger hon och berättar att kvalitet och material alltid styr hennes köp.
Just nu är Therese Lyckhammar mammaledig. Att fortsätta klä sig i dyra märken hade varit omöjligt för henne, om inte plaggen köptes begagnade på nätet, loppisar, eller i någon av öns second hand-butiker.
– De här skorna av märket Céline hade kostat kanske 8 000 kronor nya – jag gav 800. Kjolen av italienska modemärket Missoni har jag slitit på i säkert 15 år. Jag gav 150 kronor, men ny hade den kostat 5 000, säger hon och berättar om klänningar som kan kosta 500 begagnade istället för 10 000 kronor nya.
Med två barn i familjen, sönerna Astor, 5 år, och Boris, 1 år, som växer snabbt är åtgången och behovet av nya storlekar vardag.
– Jag köpte en ny höstoverall, en ny vinteroverall och ett par byxor till Astor av samma säljare på Tradera. De var använda en säsong och det syntes inte, jag gav 350 kronor för allt, säger Therese Lyckhammar.
Att köpa begagnat i allt från kläder, inredning, till hushållsartiklar som gjutjärnsstekpannor, har sparat inte bara på familjeekonomin utan också på miljön, menar hon:
– Det finns ingen hållbarhet i att köpa nytt. Det är en sjuk industri med modebranschen och jag blir så förvånad när jag ser andras behov av att köpa nytt. Jag trodde att det fanns en större medvetenhet om miljön – och sin egen plånbok.
På Gotland menar Therese Lyckhammar att utbudet av second hand-butiker är bra. Dessutom är loppisar vanliga, inte minst i de många kvartersloppisar som hålls av grannar som går ihop för att bli av med det man inte längre behöver eller har vuxit ur. Men telefonen är oftast kanalen till ett hav av privatpersoners klädannonser.
– Man kan beta av många ställen på kort tid. Framför allt till barnen går det lätt och snabbt att hitta mycket. Ofta vill folk bara bli av med grejerna och priset är under halva priset. Kläder som har kostat 2 000 kan jag få för 20 kronor, säger Therese Lyckhammar.
Den som är ny och osäker på att handla begagnat på nätet tipsar hon att kolla de omdömen som oftast finns om säljaren i annonsen.
– Du kan också skriva och fråga om du tycker att beskrivningen av varan känns osäker.
Sitt eget överskott brukar Therese Lyckhammar skänka bort, eller sälja vidare:
– Då inser man att det inte är något skumt eller konstigt, att köpa nytt är däremot jättekonstigt – av något som det redan finns så mycket av och som har använts.