Till ingenjörsjobb via språkpraktik

Språket är nyckeln till den svenska arbetsmarknaden, men Therese Kallas från Libanon fick möjlighet att lära sig svenska på jobbet. Efter bara några månader hade hon fått ordning på de tekniska termerna och fick jobb som VVS-ingenjör på teknikförvaltningen.

En språkpraktik på teknikförvaltningen blev Therese Kallas väg in i yrket. Och nyttan blev ömsesidig. I dag har Therese fått en av de ingenjörstjänster på förvaltningen som har varit vakanta.

En språkpraktik på teknikförvaltningen blev Therese Kallas väg in i yrket. Och nyttan blev ömsesidig. I dag har Therese fått en av de ingenjörstjänster på förvaltningen som har varit vakanta.

Foto: Henrik Radhe

Gotland2018-09-27 07:40

Therese Kallas slår upp dörren till teknikförvaltningens korridorer på Visborg. Det är tyst och stilla och kollegorna sitter koncentrerat framför sina datorer. De är ”fantastiska kollegor”, berättar Therese. De är alltid hyggliga och beredda att ge henne hjälp och stöd. Men det är lite tystare på den här arbetsplatsen än vad det var på konsultkontoret i Beirut, där Therese jobbade i sju år innan hon flyttade till Sverige. Bland de libanesiska ingenjörskollegorna fanns det lika många kvinnor som män och de var betydligt yngre. Dessutom var alla var lite pratigare.

– Jag kommer från en kultur där alla pratar och kommunicerar mer. Jag tror det är bra, och kanske kan jag bidra till att folk pratar lite mer med varandra, funderar Therese.

För tre år sedan flyttade Therese Kallas och hennes man Patrick till Sverige och Gotland från Libanon. Patrick hade fått arbetstillstånd för att arbeta som kock och Therese var barnledig första året, men ville börja jobba så fort som möjligt.

– Jag ville inte sitta hemma och förlora de erfarenheter jag hade, förklarar Therese, som har en ingenjörsutbildning från Libanon och sedan har läst in en mastersexamen i Paris.

När Region Gotland sökte VVS-ingenjörer tog Therese kontakt med dem. I Libanon hade arbetsspråket varit engelska och Therese trodde att det skulle fungera likadant i Sverige, men så var det inte. Svenska VVS-ingenjörer talar svenska.

Redan under barnledigheten kom Therese igång lite grann med svenskan. Hon försökte att komma till SFI-utbildningen åtminstone någon gång i veckan för att lyssna och lära. Det var ett effektivt sätt att få språket att slå rot i hennes huvud. Så snart minstingen hade fått plats på förskolan började hon studera svenska på heltid.

Efter bara en månads studier fick Therese Kallas en språkpraktik på teknikförvaltningen. Här fick hon både lära sig hur man jobbar i svensk offentlig förvaltning, hur Region Gotland fungerar och alla de glosor hon behöver i yrket:

– Det kunde ta mig en timme att ta mig igenom ett dokument som andra läser på två minuter. ”Rör”. ”Värmereglering”. ”Fuktighet”. Det är jättesvårt med tekniska termer, berättar Therese.

I augusti i fjol, efter bara några månaders språkpraktik, var Therese Kallas redo för en fast anställning som VVS-ingenjör på teknikförvaltningens projektkontor. Här leder hon flera ombyggnadsprojekt och medverkar i andra projektet som sakkunnig i VVS-frågor.

Samtidigt fortsätter Therese Kallas att arbeta med sin svenska. Hon tycker inte om att känna sig begränsad av språket:

– Jag känner mig inte så säker och jag är hela tiden rädd att jag ska missförstå något viktigt på jobbet, säger hon och fortsätter:

– Det är lätt att tala om saker som inte är viktiga. ”Vad gör du..?” och sådant. Det är svårare att tala om vad man känner eller vad man tror på. Där kan man känna sig ensam. Man vill ju tala som en vuxen och inte som ett barn.

Har du tips till andra nyanlända?

– Ja. Kämpa för att lära dig svenska från första dagen. Man kan inte göra något i Sverige om man inte kan språket. Så gå till skolan och träffa folk!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om