- Ser man i relation till de pengar vi betalar ut så är det bra mycket mindre som återkrävs men det kan bli kännbart för enskilda, menar Gösta Cedergren, chef för länsstyrelsens enhet för EU-stöd till lantbruket, om de återkrav som sänts ut.
- Jordbruksverket hade kanske trott att det skulle vara större belopp som skulle tillbaks, konstaterar Ingrid Jakobsson som arbetar med återkraven.
Huvuddelen av återkraven handlar om betesmark som inte anses ha fungerat som sådan till hundra procent. Det kan handla om exempelvis tomt- eller skogsmark eller vägar som skulle ha räknats bort. På Gotland mottog öns lantbrukare under perioden 2005-2007 sammanlagt drygt 100 miljoner kronor i gårdsstöd och vid den senaste utbetalningen, i december förra året, handlade det om 186 miljoner till 1 375 lantbrukare.
Länsstyrelsen arbetar med att kräva återbetalning för hela perioden 2005-2011, 2005 var det år då den nuvarande stödutbyggnaden började. Men efter 2007 har det tillfälligt tagit stopp på grund av att de it-system som Jordbruksverket har detta underlag i inte är bruksklara och man räknar därför inte med att kunna fortsätta förrän tidigast i maj.
- Det här kommer att pågå under hela året, det är otroligt mycket bakgrundsfakta som skall in, säger Ingrid Jakobsson. Vi försöker vara noggranna i handläggningen av ärendena och lantbrukarna har haft möjlighet att ha åsikter om underlaget innan krav går ut.
- Det handlar om ett gediget utredningsjobb, rättssäkerheten är god eftersom det kan prövas i många instanser, konstaterar Gösta Cedergren.