Tillsammans testar Lennart och Anne en god tradition so m kan vara farlig

Under tre veckor före jul inträffar varje år en tradition, som engagerar och lockar, julborden. Den myckna maten i sig kan göra folk sjuka.
Men det kan också en ynka bit leverpastej eller någon annan maträtt på det dignande julbordet, om maten hanteras fel, till exempel står framme i flera timmar.
Enligt undersökningar kan en enda bakterie på tolv timmar föröka sig till 68 miljoner!
Provtagning
GA följde med Anne Wiman, som sköter provtagningen, och Lennart Torndahl, chef för hälsoskyddssektionen, när de besökte en av de restauranger som slumpvis valts ut och som man kommer oanmälda till. Vid det här tillfället var det provtagning hos Amurangen, som drivs av Christer Dennerdal och Joakim Kimber.
Vi har varit med om det här förut. Vi vet hur man skall göra, har plasthandskar på oss och lägger in maten i kylrummet så fort som möjligt.
Den finns inte framme särskilt länge. Vi brukar bara ha maten på julbuffén framme en halvtimme. Det som går mest är ägg, sill och skinka, säger Joakim Kimber.
Från kylrummet begär Anne Wiman och Lennart Torndahl ut leverpastej, pressylta och legymsallad, mat som är tillverkad på restaurangen.
Leverpastej och sylta
Man vill gärna ta prover på den egenproducerade maten. Det ger ett bra besked om hur livsmedelshygienen sköts.
Anne Wiman och Lennart Torndahl har satt på sig skyddskläder.
Från en specialgjord väska, fylld med vad som behövs vid provtagningar, plockar Anne Wiman fram steriliserade plastburkar, engångsskedar och termometer.
Proven som tas med sked, stoppas ner i brukarna och blanketter, där varje restaurang har en egen kod, fylls i.
Burkarna transporteras sedan specialväskan till ett hemligt rum hos Skadeförebyggarna på Skarphäll i Visby. Väskan har kylelement så att proverna inte påverkas.
Specialtransport
Varje dag vittjas rummet på Skarphäll och proverna går samma dag med flyg till Alcontrol laboratories i Linköping, det företag som undersöker proverna. Normalt tar det en vecka innan man får svar. Men skulle något vara fel på ett prov, då kommer svar efter tre dagar.
Försöker bryta mönster
Men det hjälper inte dem som har blivit matförgiftade av att ha ätit någon maträtt, som det är fel på.
Vi försöker bryta ett mönster så att inte samma fel uppstår igen. Efter tre dagar finns ju oftast inget kvar av den maträtt, som restauranggästerna kan ha blivit sjuka av. Det är ytterst sällan vi hittar den maträtt som de blev sjuka av, säger Lennart Torndahl.
Men det är också sällan som det händer något. Julborden blir ju väldigt uppmärksammade och varje år de senaste fem åren har vi gått ut med information till restaurangerna. Det är en checklista som de skall följa, säger Lennart Torndahl.
Informationen inleds med påminnelse om hur viktigt det är med en god livsmedelshygien i samband med servering av julbord och att julbord exempelvis kan orsaka matförgiftning om maten hanteras och förvaras fel. Ett julbord kan bli en riktig bakteriehärd om man gör fel.
Gäster som smittar
Om ett prov visar på en för hög bakteriehalt så kan det bli tjänligt med anmärkning och då händer inte så mycket.
Men skulle det vara en mycket hög halt, då kan det få anmärkningen otjänligt. Då blir det problem för restaurangen.
Men gästerna själva kan också orsaka smitta. De tar i samma tallrikar och bestick och en del gör det utan att först ha tvättat händerna.
Därigenom kan de smitta ner andra både med bakterier och virus. Så även om restaurangerna sköter sig, så kan gästerna ändå bli sjuka av att äta julbord.
Bakterierna kan vi kolla. Men virus kan vi inte värja oss mot. Vi kan inte se något av det på provvarorna.
Nytt jobb
Det är också synd om restauratörer och livsmedelsfolk när de oförskyllt råkar ut för något som de själva inte har bidragit till, fortsätter Lennart Torndahl.
För Anne Wiman är det här jobbet ganska nytt.
Hon har pluggat sådana ämnen som behövs för det här jobbet och började på miljö- och hälsoskyddskontoret för tre månader sedan.
Jag tycker det är hemskt kul. De flesta man möter verkar uppskatta det man gör, säger Anne Wiman.
Både Lennart Torndahl och Anne Wiman äter själva gärna julbord. Och man rekommenderar inte folk att inte äta julbord, som är en kär tradition.
Det är inte miljö- och hälsoskyddskontoret som myndighet, utan restaurangerna som garanterar att julborden är OK.