Tingsrätten köpte "sanslös" liknelse
Åklagare Kjell Lilieholm är förvånad över domslutet. Framför allt bedömningen att rederichefen haft rätt att teckna avtal om rabatter och att det därmed inte var mutor trots att både Gotlandsbolagets ledning och rederichefen själv hävdat att någon sådan rätt hade han inte.
Han tycker dessutom inte att det är logiskt att det finns rabatter i avtalsförhållanden som inte existerar, det vill säga att rederiet får rabatt när det är varvet och underleverantören som har tecknat avtal.
Enligt en liknelse som har framkommit under förhandlingarna är rabattsystemet i branschen inte konstigare än att en kaffetillverkare ger en trohetsrabatt, till exempel ett kaffepaket extra, till kunder som skickar in ett antal kuponger till tillverkaren. Då har det ingen betydelse om kunden har köpt kaffet hos olika handlare som dessförinnan har köpt kaffet av tillverkaren.
Tingsrätten har köpt den liknelsen, vilken enligt Kjell Lilieholm är "helt sanslös".
Det borde väl ändå vara den som köper kaffet som får rabatten man ger ju inte rabatten till den som blir bjuden på kaffet, säger Lilieholm som menar att om det är någon som ska ha rabatt är det i så fall varvet.
<span class=MR>Överklagande</span>
Han överväger nu om han ska överklaga domslutet.
Om det rör sig om ett löneuttag borde det rimligtvis skattas för den inkomsten. Dessutom blir det en tilläggsskatt eftersom rederichefen har underlåtit sig att deklarera. Och sammanlagt blir den skatten mer än vad han från början har undanhållit, säger han.
Om nu rederichefen tog emot pengar för rederiets räkning och sedan behöll dem själv borde rederiet göra anspråk på pengar, enligt Lilieholm.
Men det gör de inte. Då finns det ingen målsägande och det är ett stort bekymmer. Jag kan inte driva frågan om förskingring eller trolöshet mot huvudman utan en målsägande, säger han.
Så jobbar vi med nyheter