Tjejsnack på skoltid

Tjejerna i tjejsnacks-gruppen har avslutning i Badhusparkens solsken. De fikar med paj och läsk och summerar vad de egentligen har gjort tillsammans på den tid som skolan avsätter åt "elevens val".
De har gjort en hel del. De har snackat om funderingar och värderingar, om droger och sex, de har spelat bowling, ätit på restaurang, gjort studiebesök på ungdomsmottagningen och på flera andra ställen. Och så har de fikat. Ett mysigt fika lägger ju liksom grunden för ett riktigt bra tjejsnack.
<span class=MR>Talande tystnad</span>
Men när de får frågan om vad de egentligen har lärt sig under de här timmarna, då kisar tjejerna mot solen och blir lite tysta. Det är svårt att sätta fingret på vad det är som har hänt under det här året.
Vi har nog blivit bättre på att snacka, säger en tjej.
Och bättre på att hålla tyst, fyller en annan i.
Och så har ni blivit bättre på att hålla ihop, slår Rose-Marie Ågren fast.
Så var det inte när höstterminen började i Fårösundskolan. Under en tid har Rose-Marie Ågren, som är skolvärdinna, och Ingela Kellgren, som jobbar på fritidsgården, har kunnat se hur motsättningarna hårdnat mellan olika tjejgäng. Mellan en del fraktioner kunde det råda iskyla och några tjejer utsattes för hot.
<span class=MR>Bryta mönster</span>
Dags att hjälpa tjejerna att bryta mönstret, tänkte Ingela och Rose-Marie och drog igång "Tjejsnack".
I början var det mest Ingela och Rose-Marie som pratade, minns Fanny Kalström.
Men med tiden blev tjejerna allt mer snacksugna och efter en rolig dag med bowling och middag i Visby fanns det plötsligt en sammanhållning i gänget. Även om de gamla gängen fortfarande finns kvar så har tjejsnacket hjälpt till att bygga broar.
Och på vägen dit har tjejerna fått massor med ny kunskap och nya insikter i bagaget.
Med ett inbördes löfte om tystnadsplikt har de kunnat prata fritt om alla de funderingar som man har när man är tonåring och tjej. Och Rose-Marie och Ingela har varit öppna och berättat om hur deras tankegångar gick i samma ålder.
Mycket har förändrats sedan vi var tonåringar. Tjejerna är mycket tuffare i dag. De vågar fråga om sådant som vi höll för oss själva. Men funderingarna är ju i stort sett de samma, konstaterar de.
Och kunskap ger styrka, det har de märkt.
Jag tycker att ni svarar upp mot killarna på ett helt annat sätt nu än vad ni gjorde förut, säger Ingela.
Varför finns det inte "killsnack" också? De skulle verkligen behöva det, för de vet nästan ingenting om sådant som vi har pratat om.
De tror till exempel att man bara går till ungdomsmottagningen för att man är med barn, säger Fanny Kalström.
Jo, killsnack, det skulle också behövas, det håller Rose-Marie och Ingela med om.
Men det får någon annan sköta. Själva kommer de att börja med en ny renodlad tjejgrupp när skolan börjar nästa höst.