Tjugofjärde gången gillt
Medeltidsveckan på Gotland är inne på sitt tjugofjärde år. Sverige har fått många flera medeltidsevenemang, men Medeltidsveckans betydelse består.
Traditionsenligt är Hansestaden Visby veckans centralpunkt, men medeltidsevenemang finns spridda även på den gotländska landsbygden, som i Lärbro och Mästerby. Hembygdsföreningar runt om på ön lägger till program som anknyter till den egna hembygden.
Alltför populärt
Det som började som ett folkbildningsprojekt i början av 80-talet har vuxit till Gotlands största publika evenemang, med sponsorer, åretruntanställd kanslipersonal och en styrelseledd organisation som varje år tvingas säga nej till många som vill vara med.
- Vi kan omöjligt ta in alla, säger Rolf K. Nilsson, som är ordförande i styrelsen för stiftelsen Medeltidsveckan.
I takt med att veckan vuxit och åren gått har också besökarnas krav accelererat. Många trogna medeltidsveckobesökare har stora egna historiska kunskaper, och återkommande besökare kräver förnyelse från år till år.
- Besökarna kräver mer. De vill ha nytt och kvalitet.
Det är anledningen till att till exempel marknadsförsäljarna måste ansöka om, och bli granskade och godkända, för att få sälja sina mat- och hantverksvaror på marknaden, som fungerar som Medeltidsveckans hjärta. Sumobrottare och egyptisk folkdans är exempel på aktiviteter som fått nobben.
Det oväntades arena
Det är i och kring den muromgärdade marknadsplatsen det mesta händer. Musik, teater, lekar och akrobatik framförs mitt bland allt och alla. Det finns ett program som följs, men mycket känns som det "bara händer". Oväntat, spontant. Halva grejen är att vanligt folk går runt med medeltidsdräkter och skapar den speciella stämning som blivit Medeltidsveckans signum. Varje år tillkommer aktiviteter och programpunkter som arrangörerna inte planerat. Grupper av människor som bara bestämmer sig för att spela upp ett rollspel, eller sjunga, brottas eller tävla i mjödhävning.
Den folkbildande grundtanken har bestått, att under lustfyllda former sprida kunskap om medeltiden och att få folk att vilja lära sig mer om Medeltiden.
Rolf K. Nilsson konstaterar att det faktum att Medeltidsveckan idag är mindre unik än från början i sitt medeltidstema, inte på något sätt har minskat intresset för vecka 32 på Gotland.
- När vi började fanns knappt några andra arrangemang men förra året ordnades inte mindre än 83 medeltidsevenemang runt om i landet. Intresset för medeltiden håller i sig, inte minst tack vare historiska filmer som Brave-
heart och Arn.
Danskar, inbördeskrig och tornerspel
Medeltidsveckan brukar spinnas kring händelserna 1361, då danske kung Valdemar Atterdag intog Wisby och brandskattade dess borgare, det vill säga tvingade av dem pengar och ägodelar efter att utanför stadsportarna ha besegrat en gotländsk bondehär. Självklart finns denna dansk-svenska konfliktyttring som en underliggande ton även i år. Gutar mot danskar.
Men just i år ligger annars fokus faktiskt på ett annat årtal: 1288. Det gotländska inbördeskriget. Inte så känt kanske. Det ges flera tillfällen att lära mer om det under veckans programaktiviteter.
Historiska fakta och professionellt godkända marknadsknallar i all ära, men Medeltidsveckan innefattar även en hel del sagor, sägner och myter som berättas i skådespel, monologer och sångaspel.
Och så finns ju tornerspelen. Ett av huvudnumren. På Gotland finns riddartränade ryttare som, under namnet Riddarsällskapet Torneamentum, turnerar internationellt och som består av riddare som tävlar individuellt i ädla beridna riddarkonster samt om damers gunst.
I år arrangeras det bröllop mitt i allt medeltidsliv. Ett äkta bröllop, mellan två fastländska bågskyttar, i S:t Nicolai ruin.
Bli expert på medeltid
Är du extra intresserad av det här med medeltid, ja glöm då inte utbudet av kurser.
Medeltidsveckans egna kursverksamhet. Där kan du studera bland annat hur musiken lät vid tiden för inbördeskriget. Hur man blir en mästare i anfanger, dvs i konsten att göra begynnelsebokstäver på medeltida sätt i till exempel bladguld. Eller varför inte passa på att lära dig fäktas, tillverka ringbrynjor, smida smycken, göra masker eller dansa och sjunga medeltida ballader.
Och glöm inte heller att käka medeltidsgott. Om magen inte nöjer sig med brända mandlar, kanderade äpplen och medeltidsbröd så finns det ett antal matställen som passar på att tidsanpassa sina menyer. På Strandgatan finns Clematis, som tar medeltidstemat hela vägen. Och på söndagen, avslutningsdagen, sitter den riktige medeltidsveckofantasten och festar i det av flera samarbetande krögare anordnade gästabudet på Stora torget. Det är det sista som händer, innan veckans medeltida borgmästare avlyser Medeltidsveckan anno 2007.
Så jobbar vi med nyheter