Mannen som är i 50-årsåldern, körde på en väg skyltad med 60 kilometer i timmen. Polisen stoppade honom i en hastighetskontroll och konstaterade att han kört 69 kilometer i timmen. Det var i februari i år. Han fick böta 1 500 kronor men överklagade sedan det beslutet ända till i hovrätten.
Den bötfällde mannen hävdar att det finns två olika beslut om hur fort man får köra på vägsträckan. Förutom hastighetsbegränsningen på 60 km/h som också visas på vägskylten, finns en äldre föreskrift som tillåter 70 km/h. Enligt principen om att myndigheter i dessa fall ska välja det som är minst ingripande för den enskilde, ska en eventuell överträdelse bedömas utifrån beslutet den 15 april 2005, då hastighetsbegränsningen var 70 km/h, säger mannen till sitt försvar.
Vägen som mannen körde på hade en hastighetsbegränsning på 60 km/h när han bötfälldes men så har det alltså inte alltid varit. Den hastighetsbegränsningen infördes 2012 men det har varierat. 2005 infördes 70 km/h och 2009 var den 80 km/h.
När ärendet togs upp av Gotlands tingsrätt behandlades frågan om de olika hastighetsbegränsningarna och då framkom att föreskriften om 70 km/h aldrig togs bort på grund av ett skrivfel. Det innebar att vägen formellt hade dubbla fartbegränsningar. Den ena sa 60 km/h och den andra 70 km/h.
Tingsrätten säger att det naturligtvis är olyckligt att två olika lokala trafikföreskrifter har funnits parallellt men att bägge dessa beslut dock har funnits tillgängliga för var och en. Vidare har det inte funnits någon anledning att tro att den senare beslutade föreskriften om 60 km/h inte skulle vara gällande. Mannen borde ha förutsett att man kunde bli straffad om man körde över 60 km/h, särskilt eftersom en skylt visade den hastigheten. Därmed fanns ingen grund för att undanröja böterna.
Svea hovrätten såg lite annorlunda på frågan och hänvisade till legalitetsprincipen som fungerar som en garanti för rättssäkerheten. Den innebär att den enskilde ska ha rimliga möjligheter att själv skaffa sig kännedom om vilka regler som gäller och förutse om det kan vara straffbart.
Hovrätten konstaterar att det fanns två olika hastighetsbegränsningar på samma vägsträcka vid tidpunkten då mannen bötfälldes. Det gör att det inte går att förutse vilken hastighet som gäller för den enskilde. Mannen ska inte bötfällas.
Beslutet får inte överklagas.
