Torka i somras och rekordkyla i november
På gårdsplanen vid Varplöse i Björke ligger 600 ton sockerbetor i väntan på att det ska stå "18 december" i almanackan. Då ska betorna skeppas till Skåne är det tänkt. Betorna ligger under ett lager fiberduk och är täckta med halm. Det är inte bara människorna som fryser i bistra december för betorna är det etter värre, eftersom en frusen beta som har tinat i praktiken blir värdelös.
700 ton betor värda drygt 300000 kr har kasserats hittills och mer lär det bli.
Det har varit lite av upp som en sol, ner som en pannkaka, säger en som vet betinspektören Marek Jönsson på Danisco.
Flera av gårdsbesöken på sistone har varit mindre trevliga. Han har tvingats döma ut betor som är så dåliga att de inte går att skicka i väg för sockertillverkning.
Hittills handlar det om cirka 700 ton och det är ett par odlare som har drabbats. För dem är det här förstås mycket allvarligt, betorna är för de flesta en mycket viktig del av inkomsterna från jordbruket.
I kronor betyder det drygt 300000 kronor, pengar som bonden inte kan få kompensation för på annat sätt.
Och det handlar så klart inte bara om förlorade intäkter innan betorna hamnade på hög i väntan på frakt till kajen i Klinte, har mycket tid och arbete plöjts ner under odlingsprocessen. Förspillt arbete, förspillda investeringar men dessbättre något som hittills har drabbat ett fåtal.
Problemen är egentligen flera.
Redan i våras stod det klart (trodde man då) att betsäsongen 2002 skulle gå till historien som en av de bästa på många år.
Sådden kom i gång redan i slutet av mars och tillväxten var till en början god. Men den välkända försommartorkan följdes inte av sommarregn utan av rena öken-klimatet.
Blasten slokade, tillväxten avtog. På höstkanten blev det åter liv i betfälten och till slut såg det ändå ut att bli en skaplig säsong.
Upptagningen kom i gång som planerat, båten började gå mellan Klintehamn och Skåne.
Men torkan hade satt fart på en svamp som infekterar betorna och får dem i värsta fall att svartna. De ruttnar i princip och är det tillräckligt mycket dåliga betor, måste hela partier kasseras.
Svampinfektionen finns där egentligen alltid, den ligger latent i jorden men när betorna är försvagade av torkan får svampen en chans att utvecklas och det är vad som hände i år, fortsätter Marek Jönsson.
Om man ser att betorna blir dåliga kan man sortera ut de som inte är bra, men har man stora mängder betor kan det förstås vara svårt. I ett par fall har jag tvingats kassera hela stukor med betor.
Betor tycker inte om kyla och om det knäpper till och blir riktigt kallt blir det problem.
<span class=MR>Hade väldig tur</span>
Mats Runfeldt på Varplöse hade en väldig tur. Upptagningen gick för fullt andra helgen i november. Föga anade han, eller någon annan, att Gotland var på väg mot tre rekordkalla dygn.
På väderprognoserna sa de att det skulle bli kallt i hela landet med frost, men inte på Gotland...
Men natten till den 11:e blev det svinkallt, ner mot minus 15 på sina håll på det inre av ön.
Och det är den köldknäppen som fortfarande ger betodlarna bekymmer. Många hann täcka sina betor, som Runfeldts, och klarade kölden med blotta förskräckelsen.
Andra hann inte, återigen andra odlare hade betorna kvar i jorden och då är det inte mycket annat att göra än att hoppas.
Betorna i jorden klarar inte så sträng kyla i flera dygn. Toppen på betan fryser och vill det sig illa sprider sig köldskadan i hela betan efter upptagningen.
Det goda sockret Danisco vill ha omvandlas till en polysaccharid. Och får sockerbruket för mycket av det oönskade, tuggummiliknande, sockret blir det stopp i maskineriet.
När kylan slog till fanns det ännu 700 hektar kvar i jorden. En del odlare fick lite snö samtidigt, och där klarade sig betorna, och vid kusten blev det bara ett par, tre minusgrader.
Flera odlare fick problem, trots mildvädret som följde. Eller snarare, på grund av värmen. Så länge betan är frusen är det ingen fara, det är vid upptiningen som de dåliga processerna skjuter fart.
Jag tror aldrig att vi har haft det så eländigt på grund av kylan som i år just för att kölden följdes av mildväder. Och sedan har det varit fortsatt omväxlande kyla och milt, summerar Marek Jönsson.
Skadorna, eller befarade skador, har lett till att besiktningarna av de betor som nu ska i väg till Klinte måste forceras. Marek Jönsson får den här veckan bistånd av ännu en betinspektör så att man hinner klara av det som återstår.
Den gamla tumregeln verkar hålla ännu i dag, alltså att betorna ska vara uppe före Mårten, säger Marek.
Och visst stämde det i år i alla fall, när kylan kom just på Mårten, den 11 november!
För dagen finns 40000 ton sockerbetor kvar på Gotland enligt leveransplanen.
Men hur mycket det blir i slut-ändan som skeppas över går inte att säga, men en del blir nog kvar på Gotland.
På senare tid har blåsten ställt till det med resorna till Skåne.
Båten som skulle ha lossat betor i fredags fick ligga i lä vid Bornholm tills i dag söndag i väntan på att vinden skulle avta.
Så jobbar vi med nyheter