Andreas Nypelius har som tur är konstbevattning och dammar, till delar av sin odling, men blickar bekymrat mot en molnfri himmel. Rejäla regn behövs och det snart, menar han.
En kall vår blev också otroligt torr, nästan fri från regn. Nu oroar sig många lantbrukare på ön för vad som komma skall.
– Det har varit torrt, under det normala. I april fick Gotland 25 procent mot vad som är normalt, och maj ligger på liknande nivåer, säger Moa Hallberg, meteorolog på SMHI.
Hon konstaterar dessvärre att det inte finns något regn i sikte på länge. Andra väderexperter har varnat för att även juni kommer att bli torr, dessutom i kombination med högre temperaturer. SMHI har bara prognoser tio dygn framåt, där torsdag morgon kan ge hopp om enstaka millimeter.
– Det ser tyvärr mörkt ut med väldigt torrt väder för Gotland, säger Moa Hallberg.
För öns lantbrukare och växtodlare innebär torkan problem. Särskilt eftersom frosten redan slagit hårt mot bland annat vallodlingen.
– Vi fick 5 millimeter i april och 7 i maj. Tillsammans ger det 12 och det är vad vi fick i april och maj under krissommaren 2018, säger Andreas Nypelius, ordförande för LRF på Gotland.
Andreas Nypelius kallar läget alarmerande, men menar att det ändå kan bli hyfsad skörd i år – om regnen kommer i tid.
Extremtorkan 2018 kostade öns lantbruk 800 miljoner kronor i uteblivna intäkter och ökade kostnader.
– 2018 gick jag back en och en halv miljon kronor på grund av foder som vi var tvungna att köpa in. Jag tvingades ta lån med dyra räntor, lån som jag fortfarande betalar av på, säger Marie Jacobsson, Hejnumkällingens gård vid Stora Kyrkebys.
Hon blickar ut över dalen i Hejnum och summerar förstaskörden av vall, som ska ge gårdens 185 mjölkkor mat under året.
– Det är ungefär halv skörd, och på sina håll börjar det redan vissna. Kommer det inte regn, då är det riktigt eländigt. 2018 hade vi ändå en bra förstaskörd, säger hon och räknar med att redan ha tappat omkring 450 ton vallskörd i år på grund av kombinationen frost och torka.
Marie Jacobsson blickar ut över dalen i Hejnum. Inte ett moln i sikte, men hoppet är det som får henne att jobba hårt och satsa vidare trots vädrets osäkerhet.
När regnen den här våren uteblivit har det inneburit att den gödning som lantbrukarna redan lagt ut, och köpt in för dubbla priserna mot tidigare, inte når växterna. Tar ingen gröda upp gödningen är risken att den urlakas, när det sedan kommer regn.
– Även om vi bara får det hälften så illa mot 2018 är risken att det ekonomiska läget slår hårt mot lantbruket, säger Andreas Nypelius och berättar hur kostnadsläget på det mesta försämrats kraftigt under de fem senaste åren.
Torkan de senaste två månaderna oroar Marie Jacobsson i Hejnum. Första vallskörden, som ska ge mat till gårdens 185 mjölkkor, gav hälften. 450 ton foder saknas, mot normala skördar.
Högt på hans önskelista står just nu 30 millimeter regn, gärna fördelat på två dagar. Prognosen är långt därifrån.
– Kommer det inte regn på tio dygn framåt, då har vi ett alarmerande läge, säger han.
Marie Jacobsson visar förstaskörden som gav hälften mot normalt. Nu hoppas hon att andra och tredje skörd ska bli bättre.
I Hejnum hoppas Marie Jacobsson att gårdens andra- och tredjeskörd vall ska ge bättre. Till korna odlar hon också fodermajs. Även den kräver att regnen snart faller.
– Skulle majsen också gå förlorad har vi jättestort problem. I värsta fall får vi skörda spannmål till grovfoder, men då får vi inget halm att strö med, säger hon och berättar hur torkan riskerar att skapa en spiral av allvarliga konsekvenser.
Mjölkkorna hos Marie Jacobsson i Hejnum har fått en egen gul borste att klia sig mot, och andra fördelar också, för att mjölken ska klassas som bättre hos Arla.
Efter en skilsmässa var hon 2018 ensam ägare till gården, och nära att gå in i väggen. Sedan dess spirar hoppet om framtiden, och en ny kärlek i sambon Jonas som är delaktig i besluten. Men i år har torkan redan dragit undan mattan för några superskördar.
– Det kommer bli ett tufft år. Kommer det inte regn blir det skittufft. Det gör ont här, säger hon och lägger handen över bröstet medan hon berättar att mat måste få kosta, om vi vill ha ett levande lantbruk och lokala livsmedel kvar i landet:
– Sådana här år kan man konstatera att maten är alldeles för billig.
Marie Jacobsson berättar att hon efter katastrofsommaren 2018 var tvungen att låna 1,5 miljon, pengar som hon fortfarande betalar av på.
Vallskörden hos öns lantbrukare varierar beroende på jordar. Vallen fick en tuff start, med först svår frost och sedan lång torka.