Säkerhetspolisen Säpo tog beslutet att höja hotnivån från tre till fyra på skalan. Senare gjorde Försvarsmakten samma bedömning och samma höjning.
– Den senaste tiden av kränkningar av religiösa skrifter har bidragit till bilden av Sverige som ett muslimfientligt land. Det kan inspirera och motivera aktörer, både enskilda individer och globala terrororganisationer, att utföra våldsdåd som kan utgöra terrorism, sade Ahn-Za Hagström, chef för nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT), till TT.
Några dagar senare kallade länsstyrelsen till ett extrainsatt möte för Totalförsvarsråd Gotland, som förutom nämnda myndighet även inkluderar Försvarsmakten, Region Gotland, Polisen, Swedavia, Geab, Destination Gotland, Säpo, Kustbevakningen, Trafikverket, FRA och Luftfartsverket.
– Med tanke på nivåhöjningen tyckte vi det var läge att samla rådet. Vi ville stämma av om någon har upptäckt eller märkt av något, berättar landshövding Anders Flanking.
Enligt länsstyrelsens hemsida fick de samlade aktörerna "redogöra för eventuella konsekvenser och åtgärder inom den egna verksamheten till följd av Säpos beslut". Målet var även att "skapa en gemensam bild av hur beslutet om terrorhotnivån påverkar regionalt".
Vad blev då resultatet? Hur ser denna samlade bild ut?
– Den är nog ganska lik den i landet i övrigt. Alla går igenom sina rutiner. Det kan handla om att vara mer vaksamma på felaktig information, eller hantera eventuell oro, svarar Anders Flanking.