Träd avgör om det är betesmark
Mark med fler än 50 träd per hektar är inte betesmark, anser EU-kommissionen. Jordbruksverket vill därför ändra definitionen av betesmark som har rätt till stödpengar.Mot detta protesterar landshövding Marianne Samuelsson i ett yttrande till verket.
-EU:s synsätt förefaller ha sin grund i att en betesmark måste vara mer eller mindre helt öppen för att ha ett egenvärde som foderproducerande mark. Och om man håller betesdjur på mark med mycket träd och buskar så gör man det enbart för att få jordbruksstöd, skriver landshövdingen och länsstyrelsen i sitt remissvar.
-På Gotland där marken är rik på kalk eller andra lättvittrande basiska mineral, och klimatet dessutom gynnsamt, är detta synsätt helt felaktigt. Även förhållandevis trädrika marker har ett tätt ytskikt på gräs och örter och har också traditionellt använts som betesmarker i betydande omfattning. Dessa betesmarker är en viktig del i många gotländska gårdars fodermarksareal. Betet har också haft en avgörande betydelse för dessa markers biologiska mångfald med bland annat en stor mängd orkidéer. Om betet skulle upphöra kommer denna mångfald snabbt att utarmas.
Enligt Jordbruksverkets förslag ska träd av hävdkaraktär inte räknas in i de 50 träden, men detta skulle leda till en i det närmaste oöverstiglig tolknings- och redovisningsproblematik, anser länsstyrelsen.
Ytterligare en negativ effekt av att betesmarker ska vara förhållandevis fria från träd är att detta kommer att ge en minskad beskuggning av marken.
-Förändringen kan leda till att enskilda brukare blir av med stora underlag för gårdens omsättning. Underkända marker innebär också bortkastade investeringar i röjningar och djurhållning.
Så jobbar vi med nyheter