Det finns 39 250 fastigheter på Gotland där den lagfarne ägaren är privatperson. Av dessa är det 11 430 personer som inte har någon postort på Gotland enligt Lantmäteriets statistik. De är med andra ord så kallade fritidshusägare eller ”sommargotlänningar”.
Om man räknar mellan tummen och pekfingret vilket tillskott i årlig inkomstskatt regionen skulle få om dessa fastighetsägare i stället vore skrivna på Gotland, skulle det räcka till badhus och ishall. Och mer därtill.
– Inkomstskatt, utjämningsbidrag och generella bidrag i budgeten 2024 beräknas ge totalt 6 815 000 000 kronor. Den 1 november 2023 bodde det 61 093 personer på ön. Per invånare blir det i genomsnitt 112 000 kronor. Skulle vi öka med 10 000 invånare skulle vi grovt uppskattat, få cirka 1,1 miljarder kronor ökade intäkter, säger Mikael Wollbo, redovisningschef i regionen.
– Vi skulle givetvis också få ökade kostnader beroende på i vilka åldersklasser vi skulle bli fler.
Han påpekar att just utjämningsbidraget är en viktig del i regionens finansiering.
– Drygt 61 000 personer är skrivna här och utjämningssystemet är baserat på var och en av dessa.
Fastighetsavgiften, som tidigare kallades fastighetsskatt, får regionen del av oavsett var ägaren är skriven på för postort. Skatteverket meddelar att de betalat ut 176 457 545 kronor till Region Gotland för 2023. Regionen får inte hela fastighetsavgiften och hur mycket pengar det blir, baserar Skatteverket på den fastighetsavgift som fastighetsägarna betalat två år tillbaka i tiden.
– För år 2023 får vi omkring 196 miljoner kronor, säger Mikael Wollbo.
För mer än 20 år sedan fanns en regel i dåvarande Gotlands kommun som innebar att köpare till hus i Visby innerstad var tvungna att fråga kommunen om lov innan köpet gick igenom. Om kommunen ville, gick man före i kön.
– Kommunen fick köpa till det pris som var högstbjudande. Jag tror aldrig det utnyttjades, säger Eva Nypelius (C) som är oppositionsråd i regionen.
– Vi hade väl inte råd att köpa bostadshus. Vad skulle vi ha dessa till?
Hon konstaterar att regeln inte fyllde någon större funktion.
– Det var säkert därför den togs bort, säger hon.
Men diskussionerna om vem som ska få äga fastigheter på Gotland fortsätter och nyligen väcktes ett medborgarförslag där man föreslog att införa krav på att bosätta sig på den fastighet man köper. Systemet ”Boplikt” finns bland annat i Norge och Danmark. Miljöpartiet motionerade om detta 2022.
Argumentet är att sommarboende tränger ut åretruntboende på platser där det är populära att ha fritidshus. Konkurrensen gör att priserna stiger och folk som vill leva och bo på ön har svårt att hitta en bostad.
Boplikt innebär att den som köper en fastighet måste ansvara för att någon bor där under större delen av året.
Visby innerstad är ett exempel på ett område där priserna trissas av det attraktiva läget och där många av husen står tomma under större delen av året. På Fårö är en majoritet av fastighetsägarna inte skrivna på orten. Enligt siffror från 2014 ägdes bara var femte fastighet på Fårö av bofasta.
Näst största markägaren, efter privatpersoner, kommer staten, företag och Svenska kyrkan, i den ordningen.