Det är tidningen Skolvärlden som tillsammans med Lärarnas Riksförbund gör denna årliga ranking av hur landets kommuner sköter sin skolverksamhet.
Man mäter hur många elever som har gymnasiebehörighet när de lämnar nian, hur eleverna klarar de nationella proven och hur många som har fullständiga betyg när de lämnar grundskolan. Man tittar också på lärartätheten och lärarnas utbildning bland annat.
Sex kriterier
Sammanlagt är det sex kriterier man mäter och betygsätter.
Gotland hamnade förra året på 109:e plats. Nu backar man tre steg och får en 112:e placering.
- Vi borde kunna bättre, tycker barn- och utbildningsnämndens ordförande, kommunalrådet Brittis Benzler (V).
Skolor inte likvärdiga
Lärarnas Riksförbunds ordförande Mette Fjelkner menar att rankingen är en bekräftelse på att svenska skolor inte är likvärdiga, att eleverna får olika bra utbildning beroende på var de bor.
Brittis Benzler håller med om den analysen och hon menar dessutom att det saknas likvärdighet mellan skolorna inom region Gotland.
- Vi har i dag skolor som inte lär eleverna så mycket som de borde. Och det måste vi rätta till, säger hon.
Så snart Skolinspektionens samlade resultat av fjolårets inspektioner presenterats kommer en omfattande utvecklingsplan att utarbetas för hela den gotländska skolan, lovar hon.
Måluppfyllelse
Grundskolechef Mats Hanell berättar, som en jämförelse till Skolvärldens ranking, om den ranking som det andra stora lärarfacket, Lärarförbundet gjort.
- Den bygger på 14 olika kriteriet och omfattar allt från förskola till gymnasiet och där hamnade Gotland i fjol på 65:e plats. Vi har stadigt klättrat uppåt där de senaste tre åren, säger han.
Men inte heller han tycker att det räcker att vara på den övre halvan i den här typen av mätningar.
- Vi måste få en bättre måluppfyllelse i skolan, men vi behöver heller inte vrålskämmas över placeringen i Skolvärldens ranking, säger han.