Treåriga Tjingeling fick fina poäng Fakta/Russ- premiering

Att Lojsta hed är "russens vagga" gör att den årliga premieringen ses som väldigt speciell och att russen också brukar hålla ovanligt hög standard. Att två- och treåringarna är väldigt fina börjar nästan bli mer regel än undantag.
I år bläddrar Birgitta Cramér, ordförande i Föreningen Gotlandsruss i sina regnvåta papper och konstaterar nöjt att även de bedömda ettåringarna är riktigt, riktigt fina.
I bedömningsringen skrittar och travar russ efter russ förbi premieringsförrättare Madeleine Beckmans kritiska ögon. Några får drivas på ordentligt för att bjuda framåt, medan andra piggt forsar framåt med sina människor i ledband. I sommarhagen strax intill väntar åtskilliga russ på sin stund i rampljuset.
Ett av dem är Tjingeling, vars regnvåta päls trimmas av Pernilla Häggs borste. Stoet tillhör egentligen hennes dotter Tilde som är bara fyra år, året äldre än Tjingeling.
Tjingeling fick fina poäng som ett- och tvååring, så förväntningarna är höga nu när hon ska visa upp sig i den stenhårda treårsklassen.
Jag hoppas på diplom, säger Pernilla som inte ser några egentliga brister hos stoet.
Det ska vara att hon är lite tjock då, ha ha. Hon har gått på bete, det måste de ju får göra.
Tjingeling ser ut att njuta av borstningen, men så snart den är avslutad ställer hon sina små hovar stadigt i myllan och ruskar ordentligt på sig. Oordningen är återställd.
<span class=MR>Politik och ponnytrav</span>
Att Brittis Benzler har russ och ponnytrav som hobby, är betydligt mindre känt än att hon är barn- och utbildningsnämndens ordförande. I yngre ålder körde hon själv på travet, men eftersom åldersgränsen går vid 25, så får hon numera hålla sig till inkörning och träning. I stället är det döttrarna som har tagit över tömmarna.
I dagsläget har Brittis fyra ponnytravare, varav en är schettis och tre är russ. Ett av dem ställdes ut i går, nummer 31: Slättans racy.
Hon är nog ingen 40-poängare. Hon är lite utåttåad bak och lite kort i sin skritt, säger Brittis.
Medan Hilding Norrby via ett högtalarsystem berättar för besökarna om premieringarna, om russhållningen på heden och om det unika avelsarbetet, hörs engagerade ägare och uppfödare diskutera exteriörer och bedömningar och besökande barn säga "åhh" och "ohh"allt medan sommarens föl hiar och stona gnäggar.
<span class=MR>Sista sommaren</span>
Ovanligt tyst är däremot Lojstaflockens beskällare John Russ. Han har för dagen förpassats till en av träfållorna i skogsbrynet, där han bligar under lugg på de ston han snart ska skiljas ifrån. Han har nämligen gjort sitt på heden.
Två års betäckningar gör att risken för inavel ökar, dessutom är det av yttersta vikt att blodstammarna varieras enligt noga kontrollerad rutin.
JR har ytterligare några veckor kvar med sina ston i hösthagen, men till hösten ska han säljas. Enligt Hilding Norrby saknas det inte spekulanter. Gotlands läns hushållningssällskap begär omkring 15000 kronor. John Russ insats får med beröm godkänt. I år har hela 36 föl fötts, att jämföra med hans 33 avkommor i fjol. Ett av årets fölande ston är 21-åriga Bricenta, som nedkom lyckligt med sitt 19:e föl!
Vem som blir Lojstabeskällare år 2005 är ännu okänt.
En mycket hemlighetsfull Börje Johansson, Lojstaflockens tillsynsman nöjer sig med att konstatera att "det finns intressanta objekt" och att frågan ska vara löst till årsmötet.

Russen bedöms oftast enligt en 50-poängsskala och inordnas sedan i i kvalitetsklasser och avelsvärdeklasser. Det högsta kvalitetsbetyget är 40-50 poäng, då utdelas ett diplom
Ston kan också införas i Riksstamboken eller höja sin avelsvärdeklass, då bedöms i huvudsak deras avkomma/or.
I år bedömdes 42 russ i Lojsta, varav 16 treåringar. Premieringsförrättare var Madeleine Beckman från Falkenberg.
Blivande russägare. Sjuåriga Elin Hammarlund från Vikbolandet är lycklig. Hon och systern Emma har precis fått mamma och pappa att boka ett av Lojstas hingstföl.
Gäääsp! Det kan bli en lååång väntan på en premieringsdag.
Fintrimning. Pernilla Hägg lägger sista handen vid stoet Tjingelings regnvåta päls.Foto: SOFIE EKHOLM