Det finns anledningar till både glädje och oro, för hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Filip Reinhag (S).
De har duggat tätt på senare år, de mörka rubrikerna om kostnader för hyrpersonal inom vården. I en granskning, som gjordes i våras, slår Helagotland fast att denna budgetpost skenat iväg med hela 524 procent på tio år, från 32 miljoner kronor till över 200 miljoner.
– Vi kan inte fortsätta som i dag. För då kommer vi inte att klara ekonomin långsiktigt och inte heller kunna ge gotlänningarna den vård de behöver, sade hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Filip Reinhag (S) då.
På just detta område har han numera möjlighet att glädjas. Efter många år av kamp och åtgärder ser den här skutan nämligen ut att vända.
Kostnaden för inhyrd vårdpersonal ligger på 54 miljoner hittills i år – vilket innebär en minskning med hela 40 procent sedan 2023 för den aktuella perioden. Prognosen kring denna budgetpost ligger nu på 119 miljoner kronor för helåret – det skulle i så fall innebära omkring 70 miljoner mindre jämfört med i fjol.
– En helt fantastisk siffra! Efter att den här utgiften har ökat hela tiden i många år, ser vi nu ett kraftfullt trendbrott, kommenterar Filip Reinhag.
Sveriges regioner och kommuner, SKR, har på senare år arbetat för en gemensam upphandling av hyrpersonal. Flera regioner satte sitt hopp till att detta skulle hejda lavinen av kostnader. För snart ett år sedan fick avtalet, till slut, grönt ljus i domstol.
På Gotland ses alltså en ljusning direkt – men nämndordföranden vill ändå inte ge allt beröm till SKR:
– Avtalet har gjort det mindre attraktivt att gå till hyrbolagen, men vi har samtidigt jobbat hårt med arbetsmiljö och rekryteringar. Nu får vi fler som tar fasta anställningar. Det sparar pengar, men det ger också mer patienttrygghet och kontinuitet i verksamheten.
Att hyra in arbetskraft kostar dessutom mindre, per arbetstimme, med den gemensamma upphandlingen.
Det handlar om en trendbrott värt många miljoner kronor, för den gotländska skattekistan. Ändå är det knappast läge att korka upp champagnen.
För trots besparingen i fråga går vården mot ett underskott på 112 miljoner kronor; en försämring med 16 miljoner sedan årets första delårsrapport.
– Läget är fortfarande nattsvart, med ökade kostnader för läkemedel och stor inflationspåverkan, säger Filip Reinhag.
Den statliga budget som presenterades i veckan gör honom inte mer hoppfull, gällande vårdekonomin:
– Det blir ännu tyngre när vi ser ett svikande engagemang för Gotland från regeringens sida.