Åsa Hedqvist är verksamhetschef för gynekologi och obstetrik vid Visby lasarett.
Det är vida känt att många väntar längre med att skaffa barn nu jämfört med förr. Statistiken som SCB presenterade nyligen har ändå väckt viss uppmärksamhet. I Sverige föddes 537 barn där mamman var 45 eller äldre förra året. Motsvarande siffra för åldersspannet 19 år eller yngre var 410.
De som föder efter 45 år är med andra ord fler än de som föder i tonåren – ett statistiskt utfall som vi aldrig sett tidigare i landet som helhet.
Även på Gotland märks trenden. 2022 föddes 3 barn i den äldre kategorin, 2 i den yngre. Föregående år blev det 3-3, året före det 3-1 till tonårsmammorna.
– Det är för små siffror för att kunna dra några slutsatser, men intressant att följa, säger Åsa Hedqvist, verksamhetschef för gynekologi och obstetrik vid Visby lasarett, som tagit fram siffrorna.
Utvecklingen anses delvis bero på en normförskjutning i samhället.
– I dag är normen att man ska vara klar med en utbildning och ha ett tryggt arbetsliv innan man får barn. Och det tar längre tid att hitta den rätta, säger Ulla Waldenström, professor emerita i reproduktiv hälsa, i en kommentar till SVT apropå kurvan nationellt.
Tekniska framsteg inom provrörsbefruktning är en annan faktor som spelar in. Det brukar även påpekas att siffrorna mer speglar hur ovanligt det blivit att skaffa barn som tonåring – en utveckling som pågått ända sedan 1960-talet, då det moderna p-pillret lanserades brett.