Ö-läget orsakar stora merkostnader eftersom sjukvården behöver dimensioneras för att klara akutsjukvården. Det vill Region Gotland att skatteutjämningssystemet ska ta hänsyn till.
Förra året gav skatteutjämningen Region Gotland drygt 1,6 miljarder kronor. Enligt Ekonomifakta, som räknat ut årets fördelning, får Gotland 27 557 kronor per invånare. Av det är 11 965 kronor utjämning som avser regionerna. Det är mest i landet, drygt 2 000 kronor mer än tvåan Jämtland.
Resterande, 15 592 kronor per invånare, gäller utjämningen till kommuner och där får flera andra kommuner mer än Gotland. Bjurholm är den kommun som får mest, 34 031 kronor.
Nuvarande system med skatteutjämning infördes 2005. Det har justerats flera gånger, senast 2019 då man införde socioekonomiska faktorer som utbildnings- och inkomstnivå i beräkningsgrunden. Det gav Region Gotland ytterligare 90 miljoner kronor i utjämning för 2020.
Förra året tillsatte regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté för att göra en mer grundlig genomgång av utjämningssystemet. Att det behövs kort tid efter den förra översynen beror till stor del på den industriella expansionen i norra Sverige. Den kommer att kräva en genomgripande omställning av verksamheten i kommunerna och regionerna i norr, som väntas få en kraftig ökning av befolkningen. I direktiven nämns även att utredningen ska se över om systemet ger tillräcklig kompensation för flyktingmottagandet.
”Sverige skulle behöva ha en ö-politik”, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).
Direktiven har alltså inte fokus på den fråga som Region Gotlands representanter lyfte när de i måndags träffade regeringens utsedda utredare. För Gotland är kompensation för ö-läget och de merkostnader det innebär för sjukvården viktigast.
– För Region Gotland är det helt avgörande att utredningen förstår den särskilda utmaning det innebär att vara landets minsta region samtidigt som vi är landets enda ö-region. Kostnadsutvecklingen i sjukvården gör det svårt att klara det kommunala uppdraget. Så är det ingen annanstans. Sverige skulle behöva ha en ö-politik, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).
Ö-läget orsakar stora merkostnader eftersom sjukvården behöver dimensioneras för att klara akutsjukvården. Det vill Region Gotland att skatteutjämningssystemet ska ta hänsyn till.
Efter mötet har regionens förvaltningar i uppdrag att försöka kostnadsberäkna merkostnader som ö-läget orsakar. Senast det gjordes var 2017. Då beräknades sjukvård och sjuktransporter ge merkostnader om 210–300 miljoner kronor, medan merkostnader för gymnasieskola och räddningstjänst beräknades till 30 miljoner.
Ett genomarbetat underlag för dialog med utredningskommittén ska vara klart i början av september. Utredningen om skatteutjämningssystemet ska vara redovisad senast den 3 maj nästa år.