Gotland har 90 procent av almarna kvar. På Öland, där almsjukan inte bekämpats, har 95 procent av almarna dött.
Malmö har kapitulerat. Tidigare utgjorde almarna ett betydande inslag i stadens grönska. I slutet av 1980-talet slog almsjukan till, och sedan dess har omkring 40 000 träd i Malmö gått förlorade, trots att man länge kämpade med vaccinering och med att ta bort sjuka träd. I vinter ska 700 almar fällas i Stockholm. Stockholmarna är ledsna över att så många stora träd markerats med röda prickar.
Mer och mer framstår Gotland som almarnas starkaste fäste i hela Europa. Efter att ha bekämpat almsjukan i snart 20 år står 90 procent av öns almar kvar. Det kan jämföras med Öland, som utan insatser förlorat 95 procent av sina almar.
Vid årets inventering hittades 5 635 sjuka träd, knappt 200 fler än 2023.
– Det är ungefär som väntat. Att det är något fler beror på att vi inventerade under en längre period i år, säger Christoffer Ulfsparre.
Några positiva resultat från årets inventering finns. Antalet sjuka träd i Gothem och Vallstena, som tidigare varit hårt drabbade, har minskat. Insatserna på Södra hällarna verkar också ha gett effekt. Under 2021 och 2022 togs över 1 000 sjuka träd bort, en insats för att skydda almarna inne i Visby.
– Vi hittade ett sjukt träd i Visby i år, nära sjukhuset. Det har sannolikt smittats av verktyg som använts vid beskärning, tror Christoffer Ulfsparre.
På Gotland har man under många år bekämpat almsjukan. Med inventering har sjuka träd hittats, de har sedan sågats ner och destruerats. Vid årets inventering hittades 5 635 sjuka träd.
Södra hällarna är naturreservat. Bosarve lövskog i Sproge är ett annat reservat. Där har antalet sjuka träd ökat, ett tecken på att almsjukan blivit vanligare längre söderut.
Under 2024 fortsätter bekämpningen av almsjukan med inventering och borttagning av sjuka träd. Christoffer Ulfsparre har gott hopp om att insatserna ska ha effekt, men hoppas på sikt på nya metoder.
– Skogsstyrelsen har projekt där vi använder artificiell intelligens. Det finns modeller för hur det ska gå till, men vi har inte implementerat dem i arbetet ännu, säger han.
Almsjuka orsakas av en svamp som sprids med almsplintborren. Skalbaggen flyger på våren för att äta på späda grenar i almens krona.
I år lanserade SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ”Almuppropet”. Det riktade sig mot allmänheten, som uppmanades att lämna tips om friska almar som överlevt i områden där almsjukan har härjat och där det finns sjuka eller döda almar i närheten. 180 tips om eventuellt resistenta träd har lämnats.
– Vi har lagt till det i våra inventeringar. Träd som sett sjuka ut, men ändå lever, noterar vi. Överlever de kan de vara resistenta, säger Christoffer Ulfsparre.