Ökat behov av stöd till oroliga barn – och föräldrar

Mycket talar för att barn och ungdomars psykiska mående blir allt sämre. På Gotland vänder sig fler föräldrar till lågtröskelmottagningen Första linjen.

Pandemin och oroligheter i världen kan vara en orsak till att fler oroade föräldrar hör av sig till hälso- och sjukvården eller socialtjänsten om sina barn eller ungdomar. Men det ökade söktrycket, som till lågtröskelmottagningen Första linjen i Visby, beror också på en ökad medvetenhet om psykisk ohälsa – som till viss del kan få föräldrar att tappa tilltro till sin egna förmåga, menar Jenny Apoy Söderdahl, samordnare för Första linjen.

Pandemin och oroligheter i världen kan vara en orsak till att fler oroade föräldrar hör av sig till hälso- och sjukvården eller socialtjänsten om sina barn eller ungdomar. Men det ökade söktrycket, som till lågtröskelmottagningen Första linjen i Visby, beror också på en ökad medvetenhet om psykisk ohälsa – som till viss del kan få föräldrar att tappa tilltro till sin egna förmåga, menar Jenny Apoy Söderdahl, samordnare för Första linjen.

Foto: Jenny Nilsson

Gotland2022-03-07 07:05

Enligt rapporter från hälso- och sjukvården, både nationellt och på Gotland, ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga, till synes för varje år som går. Och mycket talar för att pandemin påverkat särskilt dem som redan mår sämre. Å andra sidan har inte den psykiska ohälsan ökat över tid. Det konstaterar bland andra professorn Anette Wickström, Linköpings universitet, som forskar om barns och ungas perspektiv på psykisk hälsa.

Första linjen på Gotland är en mottagning som sedan starten 2019 har hjälpt tusentals barn och unga psykiska symtom som oro och ångest. Söktrycket har ökat hela tiden, och under 2021 tog man emot cirka 1 100 samtal. 

– Det är svårt att utifrån detta säga om barn och unga mår sämre, eller har det tuffare, än tidigare. Det handlar också om att fler får upp ögonen för att vi finns, säger hon om mängden samtal, säger Jenny Apoy Söderdahl, samordnare på Första linjen.

Första linjen på Gotland har en vårdgaranti på tre dagar för en första kontakt, där man blir uppringd på telefon. Efter rådgivning görs en bedömning som eventuellt leder till ett bokat besök. Beroende på vad man behöver hjälp med erbjuds föräldrastöd, familjesamtal, individuella samtal till ungdomar och gruppbehandlingar.

undefined
Till mottagningen Första linjen kan föräldrar till barn och unga, 6-17 år, söka sig för hjälp om barnet är mer ledset eller oroligt än vanligt, eller har svårt att hantera stress. Sedan årsskiftet är mottagningen en ordinarie verksamhet inom primärvården. "Det innebär en förstärkning för den här typ av vård, men även en avlastning för bland annat bup och skolhälsan", säger Jenny Apoy Söderdahl.

Jenny Apoy Söderdahl säger att oron eller ångesten inte sällan bottnar i något annat än det man söker för. Det kan handla om hur barnet har det i skolan, men också att det är oroligt hemma – som att föräldrarna bråkar mycket.

Mottagningen har under en tid varit ett samarbetsprojekt mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen men är sedan 2022 är det en ordinarie verksamhet inom hälso- och sjukvården.

– Numera är det hälso- och sjukvårdens personal som sitter här i lokalerna och som svarar när man ringer till Första linjen. Så det går också bra att ringa direkt till familjestödsenhetens råd och stöd. Men ingen faller mellan stolarna, oavsett vilka problem man söker för.

Men det är ganska vanligt att föräldrar med små barn i 5-6-årsåldern hör av sig och tror att något är allvarligt fel.

– I den åldern kan allt vända på en femöring; en tidigare så självständig fem- eller sexåring kan plötsligt bli livrädd för att lämnas av sina föräldrar vid förskolan eller skolan. Vi får inte glömma de här faserna, som nästan alla barn går igenom.

– Men är man orolig kan man alltid ringa. Det kanske räcker med ett samtal på telefon där vi kan ge råd, fortsätter Jenny Apoy Söderdahl.

Frågor om krig

Med anledning av kriget i Ukraina har GT bett Första linjens psykolog, Rosita Andersson, lista några råd till vuxna:

Erbjud att finnas till om barn och ungdomar har frågor. 

Ge tid och utrymme, lyssna på vad barn och ungdomar undrar över. Svara på det frågorna utifrån barnens ålder. 

Lova inget som vi vuxna inte kan hålla. Stå ut tillsammans med barnen och ta ”en dag i taget”. 

Läs på och kolla på nyheter, men reglera mängden av information utifrån vad barnet klarar av att förstå och bära.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!