Tryggve gör livet lättare för unga
- Att träffas i stödgruppen Tryggve gjorde livet lättare, och det var roligt. Veckans höjdpunkt. - Jag lärde mig mycket, fick bättre självkänsla och insåg att det inte är mitt fel att pappa dricker. Och att jag inte är ensam.
Är kommunens stödgrupper till hjälp för barn och ungdomar med missbrukande föräldrar? I så fall på vilket sätt.
Det var frågeställningen för den studie som Susanne Röcklinger, Anna Fardstedt och Roland Ahlvin nyligen gjort.
Och svaren de fann och presenterar i sin c-uppsats var överlag positiva.
Sedan stödgruppsverksamheten startade för drygt tio år sedan har ungefär 400 gotländska barn och ungdomar mellan åtta och 16 år deltagit. Underlaget för uppsatsen är litet. Nio av dem som varit med har intervjuats.
- Vi är medvetna om att ett större underlag kanske hade gett ett annat resultat. Hur urvalet gjorts kan också ha påverkat, skriver de tre socionomerna och förklarar samtidigt att det centrala i studien inte var att få fram en generell giltighet. Det handlade mer om att låta de intervjuade barnen och ungdomarna berätta om sina upplevelser och uppfattningar och på så sätt få en beskrivande förstahandsskildring.
Tioårsjubileum
Tryggve firade tioårsjubileum förra våren. Verksamheten är uppdelad på åldrar, 8-12 år samt 13-16 år. Varje grupp består av sex-åtta barn och gruppen träffas 15-16 gånger på olika teman. De flesta som varit med är flickor. För att delta i Tryggve krävs föräldrarnas medgivande.
Föräldrarna har också godkänt att deras barn intervjuats i studien. Intervjuerna har gjorts i avskildhet hemma hos barnet, i skolan eller på biblioteket.
Samtliga nio som intervjuats är nöjda med gruppverksamheten. Viktigast för barnen har varit att få kunskaper och förståelse kring beroende och missbruk, att förstå att det inte beror på dem att en förälder dricker och att upptäcka att det finns fler som har det på ungefär samma sätt.
Vågar prata
Gruppen har inneburit en trygghet. Här har man vågat prata eftersom man varit överens om att det som sägs stannar i gruppen. Att träffa andra med liknande erfarenheter har också gett en förståelse som kan vara svår att hitta på andra håll.
De flesta barn som intervjuats upplevde en glad och trevlig stämning i gruppen, att det var lätt att öppna sig och att samtliga var nöjda med den gruppledare de haft.
Ökad självkänsla
Majoriteten av barnen svarar att de upplevt att deras vardag förändrats till det bättre efter Tryggve, främst på det personliga planet i form av ökad självkänsla och förmåga att visa känslor, men också att deras nätverk har blivit större och att de har fler att vända sig till för att få stöd och hjälp.
Flera av dem tycker att de blivit gladare, inte är lika oroliga för föräldrarnas drickande och inte känner att de måste ta lika stort ansvar och känna skuld som tidigare.
Stämmer överens
Hur svaren ska tolkas, om de är sanningsenliga eller inte, är svårt att svara på, skriver författarna till uppsatsen. Urvalet är inte representativt för en utvärdering men ansågs dock fylla sitt syfte vid en undersökning där den enskildes genuina svar är det intressanta eftersom avsikten inte är att generalisera.
- Men svaren stämmer väldigt väl överens med de vi får i de enkäter vi brukar göra efter varje grupp, säger Annica Jonsson, samordnare för Tryggvegrupperna vid alkohol- och drogrådgivningen, samt den som gjort urvalet av de barn som intervjuats.
Få studier om barn
Det finns mycket skrivet om medberoende och vuxna barn till alkoholister, men få studier om barn i missbrukarfamiljer, påpekar Susanne Röcklinger, Anna Fardstedt och Roland Ahlvin och föreslår mer forskning på området. Och då gärna en jämförande studie om pojkars respektive flickors upplevelser av att delta i en stödgrupp.
Ungefär tio procent av de gotländska barnen och ungdomarna har en eller två föräldrar som är missbrukare. Det betyder två-tre elever i varje skolklass eller mellan 500 och ettusen barn och ungdomar på ön, enligt folkhälsostrateg Håkan Jonsson.
Så jobbar vi med nyheter