En genomsnittlig höjning av månadsavgiften för en bostadsrätt i Sverige beräknas bli 8,2 procent enligt Allabrf.se, men en del föreningar kan få en höjning upp till 45 procent. Liknande situation gäller på Gotland.
– När räntan och energikostnaderna går upp blir det dyrare att bo oavsett boendeform. Det är svårt att ge ett generellt svar på hur mycket avgifterna behöver höjas i föreningarna, det är stor skillnad från förening till förening. Till exempel spelar det stor roll vilka bindningstider man har på lånen och hur stor belåning föreningen har, säger Åsa Måård marknadsområdeschef vid Riksbyggen i Sydost.
– Bland våra föreningar på Gotland ligger snitthöjningar på cirka 10 procent.
Inflationen, räntehöjningar, el och energipriser är det som drivit priserna. Styrelsen i varje förening har ansvaret för att budgeten går ihop. Avgiften är inkomstkällan som ska räcka till alla gemensamma kostnader. Att spara är ett annat alternativ för att klara ekonomin.
Nybyggda bostadsrätter har ofta större skulder vilket påverkar hur höga avgifter som måste tas ut till medlemmarna. I Visby vittnar man om höjningar på omkring 15 procent.
Melker Andersson, försäljningschef på Gotlands Media, är ordförande i bostadsrättsföreningen Klövern i Visby.
– Vi är en helt ny förening och aviserades ett förslag på en höjning med 46 procent.
Efter att styrelsen gått igenom alla kostnader, skalat ner sophämtning, städning i trapphus och en massa annat blev höjningen 12 procent. Även det är en tuff höjning med tanke på att bostadsrättsinnehavarna också har egna lån för lägenheterna att betala ränta och amortering på.
Ännu större höjning får de som köpt bostad i gamla Signalentomten. 15 procent i avgiftshöjning är budet till medlemmarna som knappt flyttat in. En tvåa på 52 kvadratmeter för 2,2 miljoner kronor har en avgift på 2 900 kronor innan höjningen.
Men även i äldre bostadsrättsföreningar kan det ekonomiska läget bli kännbart.
Gotlands största bostadsrättsförening med 374 lägenheter i Bingebyområdet i Visby hör till dem som klarar sig bra med en avgiftshöjning på 3 procent.
– Vi har en stabil ekonomi och behöver egentligen inte höja men har gjort det ändå för att ha lite marginaler, säger Björn Holmstedt som är ordförande i föreningen och berättar att det är några år sedan de höjde avgiften.
Husen byggdes i slutet av 1960-talet och deras avgifter är någorlunda marknadsmässiga. En fyra på 104 kvadratmeter har en avgift på 6 000 kronor och ute på marknaden skulle priset bli omkring två miljoner kronor.
Förutom att skuldbördan är låg, har styrelsen hela tiden varit förutseende om vad som behöver göras och sett till att det funnits pengar till alla renoveringar. Stamrenovering gjordes för några år sedan och sedan byttes av hängrännorna ut.
– Det är inte meningen att vi ska spekulera med våra medlemmars pengar, säger han som är medveten om att det ekonomiska läget påverkar ändå.
För några år sedan investerade man flera miljoner för att spara.
– Man kan aldrig spara sig ur en kostnadsökning, man måste investera, säger han.
För att minska kostnaden för el, investerade de i ledbelysning, en satsning som de kunde räkna hem på kort tid. Byte av vattenkranar sparar vatten liksom snålspolande toaletter, medan termostater på elementen gör det enklare att trimma in värmen.