Tuffare tag mot snattare
Snatterierna ökar dramatiskt på Gotland. Nu vill köpmannen Paul "Dino" Larsson att handlarna samverkar för att få bort buset från butikerna.- Vi gör ingen samhällsinsats genom att vara för snälla, säger han.
Märkt. På dyrare sminkvaror kan larmet sitta på ett litet klistermärke.
Foto: Henrik Radhe
- 99,9 procent av våra kunder är schyssta och gör sina vanliga ärenden här. Det är bara en ytterst liten klick som gör det här. De har lärt sig att det funkar på ett ställe och går sedan vidare till nästa. Vi på Ica Maxi är inte unika på något sätt, utan alla har samma problem, säger "Dino" Larsson.
Snattfri zon
Lösningen på problemet heter samverkan.
- Vi borde ha ett tema som kallas "bort med buset" och gemensamt satsa lite pengar i det. Jag vill att Gotland ska bli en snattfri zon - bort med buset, säger han.
På Ica Maxi tar man hjälp av butikskontrollanter, larm och övervakningskameror för att komma tillrätta med problemen. De anmäler det mesta. Efter att snattaren ertappats tas personen till ett särskilt rum där den skyldiga får skiva under en anmälan.
"Fota och porta"
Men Paul "Dino Larsson skulle vilja gå ett steg längre. Foton över personer som snattat tidigare kunde vara en väg att gå, likaså portning från butikerna.
- Det är bättre att vi stoppar det här i tid. Särskilt när det gäller unga människor eftersom snatteri ofta leder till grövre brottslighet senare i livet. Vi gör ingen samhällsinsats genom att vara för snälla.
Stort mörkertal
Under 2007 tog polisen emot 217 polisanmälningar om snatteri i de gotländska butikerna. Hittills i år har det kommit in 96 anmälningar. Fortsätter anmälningarna att strömma in i samma takt kommer 2008 bli ihågkommet som snattarnas år.
Polisen tror ändå att det gömmer sig ett stort mörkertal bakom siffrorna.
- Det har gått en liten våg nu, bara de sista dagarna har vi haft ovanligt mycket. Men butikerna kan ha hårdare bevakning under vissa perioder. Då är det fler som åker fast, och man kan lätt tro att det snattas väldigt mycket just då och inte annars, säger kriminalinspektör Fredrik Södergren.
Oftast är det ungdomar som snattar. Bytet kan vara i stort sett vad som helst; kläder, kött, smink, godis eller läsk. Eftersom ungdomsenheten tar del av alla polisanmälningar mot ungdomar från 13-21 år, kopplas socialsekreterarna ofta in snatterifallen.
Ökar
Är den misstänkte under 18 tar ungdomsenheten alltid kontakt med föräldrarna.
- Snatterier är väldigt vanligt och jag tycker att det har ökat ganska markant nu under våren. Vi hade en härva som uppdagades under där det sköttes mycket systematiskt, med ungdomar som tog upp beställningar på vad som skulle snattas, säger socialsekreteraren Mika Lahti.
Lindriga siffror
Fast även om både handlarna, polisen och ungdomsenheten upplever att snatteriet stadigt ökat så säger statistiken de senaste åren något annat.
2007 anmäldes 217 fall av stöld eller snatteri i gotländska butiker och varuhus. Medan det för tio år sedan anmäldes 303 fall.
Jämfört med rikssnittet visar Gotland upp lindriga siffror. Förra året var det bara Blekinge och Jämtlands län som till folkmängden sett hade färre anmälningar.
Fängelse
Snatteri är egentligen samma sak som stöld, med skillnaden att värdet på det stulna föremålet är lägre och omständigheterna vid brottet anses som ringa. Nuvarande praxis är att stöld till ett belopp under 800 kronor anses som snatteri. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader.
Enligt organisationen Svensk handel kostar snatteriet handeln sju miljarder om kronor året. Organisationen vill att snatteri ska bedömas som stöld eller grov stöld.
Anmälda snatterier på ön de tio senaste åren:
2007: 217
2006: 251
2005: 242
2004: 297
2003: 352
2002: 329
2001: 290.
2000: 316
1999: 333
1998: 306
Källa: Brotts-
förebyggande rådet
2007: 217
2006: 251
2005: 242
2004: 297
2003: 352
2002: 329
2001: 290.
2000: 316
1999: 333
1998: 306
Källa: Brotts-
förebyggande rådet
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!