I takt med att i stort sett allt blir dyrare för hushållen, det kännas som en ekonomisk katastrof att behöva gå skilda vägar.
– Hur man gjort upp innan, alltså hur man delar upp ekonomin, ligger till grund för hur många klarar att hantera en separation, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på ICA-Banken.
En undersökning gjord av Sifo 2021, på uppdrag av ICA-Banken, visar att majoriteten av svenskarna som lever i en parrelation upplever att deras gemensamma ekonomi är jämställd, men samtidigt kompenserar man inte varandra vid inkomstbortfall. Det finns även en stor variation i hur man delar upp sin gemensamma ekonomi.
Enligt Magnus Hjelmér spelar skillnaderna mindre roll så länge man har en inkomst på samma nivå. Men när barn kommer in i bilden, kan allt ändras mycket snabbt. Och då gäller det att sätta sig ner och prata om ekonomi, om man inte redan gjort det.
Oavsett vilket slags system man har för sin gemensamma ekonomi, handlar det om att kompensera varandra för att båda ska uppnå en ekonomisk trygghet. Det kan vara ett separat privat sparkonto för den som kanske tillfälligt har en lägre inkomst på grund av föräldraledighet eller vård av barn.
– Eller att man sätter över pengar direkt till den andre varje månad. Det viktigaste är att göra det här direkt och inte vänta.
– Det viktiga är att man sätter reglerna innan. Ska man få ett godkännande från den andre om man vill köpa ett extra regnställ, och hur mycket får det kosta, till exempel.
Finns det risk att det är fler som avstår nu med inflation och ökade kostnader?
– Ja, det tror jag. Det är känt sedan tidigare och finns flera undersökningar på detta. Men jag tror absolut att fler kommer att avstå nu för att man inte har råd. Det är fruktansvärt, måste jag säga.
Tyvärr finns det ingen mirakellösning, om man inte redan innan har ordnat så att man har en jämställd ekonomi, konstaterar Magnus Hjelmér.
– Därför vill jag uppmana alla, även om man inte planerar att separera, att tänka igenom sin situation – klarar jag att separera rent ekonomiskt?