På vändplatsen utanför entrén till lasarettet stannar bilarna till en kort stund, för att hämta upp, eller lämna av någon som ska in. En färdtjänstbuss står och väntar, precis som det brukar vara, men innanför dörrarna är det inte riktigt som det brukar.
–Det har varit jättetufft under en längre period, säger Ann-Charlotte Lohrén, resursområdeschef för slutenvården.
På två månader har sjukhusets ledning utlyst, så kallat, stabsläge tre gånger. Stabsläge innebär att sjukvårdsledningen sätts i extra beredskap och har större möjlighet att, till exempel, beordra personalen att arbeta övertid. Den här gången har det inte gått så långt att de har utlyst stabsläge, men personal på avdelningarna vittnar om att det har varit en stor arbetsbörda.
– Vi kör på max av vad vi klarar av, säger sjuksköterskan Staffan Rudberg.
Det här är en bild som Ann-Charlotte Lohrén känner igen. Hon berättar att de har fått lägga till fem vårdplatser, eftersom samtliga vårdavdelningar på lasarettet har varit fullbelagda. Planerade operationer har fått ställas in och de har också fått ta in extrapersonal. Den ordinarie personalen har fått jobba extra.
– Man Jobbar längre dagar än man ska, säger Staffan Rudberg.
Vid tidigare krislägen så har det främst handlat om att de patienter som har varit färdigbehandlade på lasarettet inte har kunnat slussas vidare till exempelvis äldreboenden och därför blivit kvar och tagit upp vårdplatser från nya patienter. Den här gången är det ett stort antal akutpatienter, samtidigt som avdelningarna har varit i princip fullbelagda, som har gjort att läget har blivit så akut.
– Vi vet inte exakt varför det har blivit så här, men jag skulle vilja att vi undersökte det, säger Ann-Charlotte Lohrén.
Läs mer om den senaste tidens lasarettskriser