Turkiet lockar många gotlänningar
Det är sommar och varmt i Turkiet nu. I Alanya står hotell och restauranger fräscha och bara väntar på invasionen. Vi tog chansen när det var billigt och drog iväg så som 170 gotlänningar gör varje vecka under lågsäsongen.
Vill du åka till Turkiet med mig på fredag?
Till min stora förvåning svarade han:
Det vore trevligt.
Så jag köpte en ospecificerad resa och vi drog iväg utan att ha en aning om var vi skulle hamna.Vi blev positivt överraskade när vi fick det finaste hotellet, nybyggt och fräscht. En stor lägenhet med en härlig balkong och utsikt över poolen nedanför.
Vi befann oss i ett tillstånd hela veckan. La ifrån oss klockan och mobilen och bara fanns till. Åt god mat på restaurang varje dag och gick långa promenader. Lät solen bränna huden, först rosa och sedan eldröd. Badade i höga, skummande vågor i Medelhavet.
<span class='mr'>"Trollkarlen"</span>
Mesta kontakten med turkarna, eller faktiskt den enda, får man med servitörer på hotellet och på olika restauranger.
På hotellet, Aramis, jobbade fem personer nu men till sommaren skulle de bli åtta. Deras lön är tio procent på intäkterna i baren och restaurangen som de alltså delar. Städerskorna jobbar från sju till fem och tjänar ungefär 3000 kronor i månaden.
I baren fanns "Eriksson" för det mesta. Trots att vi såg honom sent om kvällarna fanns han på plats klockan sju på morgonen igen och serverade frukosten. Hans turkiska namn är Riza Demir, men han föredrog att presentera sig på svenska.
"Ericssons" kollega heter "Andersson", eller Murat Gaglar och lika ofta fanns "the magic man" eller "trollkarlen" på plats. Det var trollkarlen, Cagdaz Özer, som underhöll gästerna med sina små magiska trick som att trolla bort en cigarett eller att få en tandpetare som var bruten tre gånger att bli hel igen. Han kunde också få ett glas att stå lutande på baren eller göra en vacker ros av den enklaste servett.
Trollkarlen är 26 år och skulle bra gärna vilja komma till Sverige.
Men jag har min mamma och min lilla syster hemma. Det är bara jag som har en inkomst i familjen, sa han. Det har inte varit så lätt sista 18 månaderna när jag har varit inkallad till militärtjänst.
<span class='mr'>Matvanor</span>
"Ericsson" berättade om turkarnas matvanor till vardags.
Vi äter inte kött mer än högst en gång i veckan. Det finns så mycket frukt och grönsaker här. Det är sånt vi äter mest, sa han.
Till Alanya kommer 1,2 miljoner turister om året. Och fast boende är ungefär 900000 personer. De håller på att bygga en egen flygplats så att turisterna skall slippa den två timmars långa bussresan från Antalaya.
Min sambo, han heter Kent, ville se kor så vi åkte med resebyrån på en utflykt utanför stan. Där gick kor och betade, även på dikesrenarna.
<span class='mr'>Upplyst mur</span>
Uppe i bergen bjöd ett äldre par in i sitt hem och vi fick se hur de levde. Sex barn hade vuxit upp i familjen och alla hade flyttat ner till Alanya. En dotter bodde dock i närheten och kunde hjälpa föräldrarna med det tyngsta arbetet där uppe. De odlade apelsiner som de sålde. Men de var helt självförsörjande och hade några getter. Vid den öppna spisen satt kvinnan och bakade bröd som hon bjöd oss på med lite turkiskt te.
Man kan inte vara i Alanya utan att ha varit uppe på den stora klippan som delar staden i två delar. Runt klippan finns en mur som är upplyst på nätterna. Enligt sägnen fick Kleopatra klippan i present av Markus Antonius en gång i tiden. Där bodde hon med sina betjänter som förmodligen bar henne upp i bergen.
Vi föredrog att ta taxi men vi gick ner. En härlig promenad som inte var så jobbig.
Att besöka frisören är en upplevelse. Vi klippte oss och sedan fick man följa med frisören in i ett litet rum och lägga sig på en enkel brits för helkroppsmassage. Det verkade lite halvskumt först men efter att Kent hade börjat så vågade jag också och det var inte dumt alls.
Enligt resebyrån, Detur, reser 2500 gotlänningar till Turkiet från Visby varje år. Detta fördelat på femton veckor under vår och höst. De flesta tillbringar väl sin vecka så som vi. Ett bra och billigt sätt att få en eller två veckors vila. Men priset för detta varierar mycket. Vi reste till halva priset mot vad en del andra hade betalat.
När vi kom hem var det sommar här också och vi fortsätter att njuta av livet.
Så jobbar vi med nyheter