Barbro Zerne, Claes-Göran Nilsson och Gun Eriksson.
Antalet medlemmar i Hörselskadades riksförbund, HRF, på Gotland är i dagsläget 75, men då har föreningen på Gotland legat vilande en längre tid. Under pandemin har man fått en ny styrelse som hoppas att fler vill engagera sig framöver.
– Utöver att vi gärna ser fler medlemmar behöver vi förnya styrelsen – och få in yngre personer, säger Claes-Göran Nilsson, sekreterare i HRF på Gotland.
Under fredagen och lördagen, mellan klockan 11-15, kommer de att finnas på fyra orter: Visby (Gallerian), Slite (vid Coop), Hemse (på torget) och Klintehamn (vid Coop). Syftet är att träffa folk och visa att det finns en medlemsförening för de drygt tiotusen gotlänningar som har någon form av hörselnedsättning.
Claes-Göran Nilsson är sekreterare i styrelsen som behöver förnyelse och återväxt, menar han.
Det finns flera viktiga frågor att lyfta både nu och på längre sikt. Det mest akuta och påtagliga är den 18 månader långa väntetiden till hörselvården. För den som är i behov av hörapparat kan det bli en nystart i livet när man kommer in i vårdsystemet och får tillgång till de hjälpmedel som finns, menar Gun Eriksson, ordförande i föreningen:
– Man får inte vara lika delaktig i samhället om man inte hör. Om man ska vänta på hjälp i ett och ett halvt år – det är jätteallvarligt, säger hon.
Hörselvården på Gotland är överlag väl fungerande, men Hörcentralen behöver förstärkas med fler audionomer, enligt Gun Eriksson, ordförande i HRF avdelning Gotland.
Även om väntetider och andra vårdrelaterade frågor står högst på prioriteringslistan, är det många saker som kan bli bättre för hörselskadade i samhället, som hörslingor på fler samlingsplatser och i offentliga lokaler. Men framför allt bottnar många förbättringsmöjligheter i en förståelse bland övriga medmänniskor.
– Ta cyklister till exempel. När jag är ute och går syns det inte på mig att jag inte hör dem komma. Ibland snor de förbi, precis intill en. Det är faktiskt ganska obehagligt, säger Barbro Zerne, som är ledamot i HRF Gotland.
Barbro Zerne hoppas att fler, och gärna yngre personer, kan komma att engagera sig i HRF Gotland framöver.
Långt ifrån alla de tusentals hörselskadade på ön (enligt en riksundersökning kan det vara uppemot 14 000 personer) är medvetna om sitt handikapp.
För andra är det viktigt att inte känna sig annorlunda, resonerar Gun Eriksson. Men faktum är att situationer i vardagen kan bli helt annorlunda för den som hör sämre. För en del kan del bli rentav outhärdligt med ökad isolering som följd.
– Många har vittnat om hur man knappt gick ut – innan man fick sin hörapparat. Det är en enorm skillnad, säger Gun Eriksson.