Region Gotland har motsatt sig förslaget om anmälningsplikt för offentliganställda, en av punkterna i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Nyligen anslöt sig Norra Gotlands pastorat till den kampanj mot anmälningsplikt som fler församlingar inom Svenska kyrkan driver.
Frågan är hur stor omfattning anmälningsplikten skulle få på Gotland om den infördes.
Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt till utbildning. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen för ingen statistik över utlänningar som vistas på Gotland utan nödvändiga tillstånd, så kallade papperslösa. Ändå redovisas barn som går i skolan på ön till Skolverket, som betalar ut det statsbidrag som kommuner har rätt till.
2019 betalade Skolverket ut 430 500 kronor till regionen, och året därpå 319 000 kronor. Senaste utbetalning gjordes för vårterminen 2022, då regionen fick 63 000 kronor.
– Det var ersättning för ett eller två barn. Efter det har vi inte haft några papperslösa barn i skolorna på Gotland, säger Vivianne Cedergren vid utbildnings- och arbetslivsförvaltningen.
Även om utbildnings- och arbetslivsförvaltningen inte har några uppgifter efter vårterminen 2022 tror Anna Klintbom, som vid Röda Korset arbetar med nyanlända och asylsökande, att papperslösa barn har gått i gotländska skolor även efter det. En del skolor bryr sig kanske inte om att ansöka om ersättning.
– Många upplever Gotland som en trygg plats, men diskussionen om anmälningsplikt skapar otrygghet och osäkerhet. En del kanske överväger om de ska våga skicka sina barn till skolan, säger hon.
Anna Klintbom bekräftar att det i nuläget finns utlänningar som vistas på Gotland utan nödvändiga tillstånd, men vill inte tala om hur många de är.
– Vi för ingen statistik och det ligger i sakens natur att de inte vill bli uppmärksammade, säger hon.
Även hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tidigare fått ersättning för vård av utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Men förvaltningen för inte statistik över de papperslösa. Ekonomichefen Markus Swahn har därför svårt att ge tydliga uppgifter om hur många personer det kan röra sig om på Gotland.
Efter 2015, det år då över 160 000 personer sökte sig till Sverige, fanns en schablonersättning för papperslösa. För Gotlands del innebar det cirka 200 000 kronor per år till och med 2017.
För tiden efter 2017 kan Markus Swahn bara lämna uppgifter om de asylsökande som har papper.
– För de får vi cirka en miljoner kronor per kvartal i statsbidrag, säger han.
Markus Swahn bedömer att det rör sig om ett 50-tal personer.
Regeringen har ännu inte lagt fram något förslag om anmälningsplikt, men Tidöavtalet säger att kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistats i Sverige utan tillstånd.
I slutet av augusti antog regionstyrelsen ett yttrande som uppmanar regeringen att inte införa anmälningsplikt för anställda inom vård, skola och omsorg. Region Gotland har 5 500 personer som arbetar inom vård, skola och omsorg, och regionstyrelsen tror att förslaget skulle få stor negativ inverkan på arbetsmiljön. Skyldigheten att rapportera papperslösa skulle innebära en etisk stress och försvåra möjligheten för de regionanställda att göra sitt jobb.
Utredningen om anmälningsplikt ska vara redovisad senast den 31 maj nästa år.