Den som har varit med ett tag kanske minns det stora skogsbranden pĂ„ Gotland 1992, den sĂ„ kallade âKrĂ€klingbobrandenâ. Det har brunnit en del sedan dess, men tur nog ingen riktigt lika stor som den.
Varje morgon börjar med att Jan à hlberg ringer till RÀddningscentralen Mitt i Stockholm, dit rÀddningstjÀnsten pÄ Gotland ingÄr. RÀddningscentralen stÀmmer i sin tur av med information de fÄr frÄn SMHI om hur stor brandrisken pÄ ön Àr.
Brandrisken bedöms pÄ en sexgradig skala. Om den ligger pÄ en fyra ser den flygburna skogsbrandbevakningen till att vara uppe i luften Ätminstone en gÄng under dagen. Om brandrisken ligger pÄ en femma eller sexa brukar det i stÀllet bli tvÄ turer.
Dagens flygning, som GT har fÄtt chansen att följa med pÄ, inleds pÄ strax under 1 000 fot, dryga 300 meter, men en bit in pÄ resan stiger vi till att ligga runt 2 000 fot.
En vanlig kommersiell flygtur, dĂ€r mĂ„let inte Ă€r att spana efter vad som sker pĂ„ marken, ligger flygplanen oftast pĂ„ flera tusen meters höjd â bland annat för att komma undan den vĂ€rsta turbulensen. LĂ„ngt dĂ€r uppe ovan molnen kan man sedan lugnt ligga och njuta av en stillsam fĂ€rd.
Men hÀr pÄ cirka 600 meters höjd ter sig flygturen mer som en ryckig berg- och dalbana.
â Man fĂ„r anpassa sig efter molnen, Ă€r det lĂ„ga moln fĂ„r man ligga lĂ€gre och Ă€r det höga moln kan man ligga lite högre, sĂ€gen Jan Ă hlberg.
Jan à hlberg försÀkrar GT:s utsÀnda om att det hÀr Àr en förhÄllandevis mild dag nÀr det kommer till blÄsten. Trots det börjar luftgroparna snart kÀnnas av i magen. En stadig blick mot horisonten hjÀlper till att avvÀrja illamÄendet nÄgot.
Men sikten Àr tacksam. En klar och solig dag som denna gÄr det att se ungefÀr tio mil i varje vÀderstrÀck frÄn kabinen. Det kan bidra till att man som pilot kan korta ner lite pÄ restiden.
â Vi slĂ€cker inga brĂ€nder. Vi dokumenterar bara och kan leda brandfordonen till rĂ€tt plats, sĂ€ger Jan Ă hlberg.
Jan Ă
hlberg och GT:s reporter under flygturen. Jan berÀttar att det inte bara Àr torkan som Àr faran. En dag med lite lagom vindar Àr minst en lika stor fara. En liten brasa kan enkelt sprida sig snabbt och ordentligt om det blÄser.
Första punkten att bocka av pÄ rutten Àr Hejdeby kyrka, sedan vidare norrut upp mot Lokrume och Stenkyrka, med TingstÀde trÀsk ner pÄ planets högra sida. NÀr planet sedan flugit över FÄrö och Gotska Sandön bÀr det av söderut lÀngs den gotlÀndska ostkusten.
Hela rutten tar omkring tvÄ och en halv timme. Har det inte hÀnt nÄgonting pÄ hela strÀckan kan pilot och spanare ÄtervÀnda till Visby flygfÀlt för att skriva hÀndelserapport.
Om en rökpelare eller liknande skulle upptÀckas fÄr de i stÀllet stanna kvar i luften och invÀnta order. Visar det sig att det Àr en brand som hÄller pÄ att utvecklas fÄr de tillkalla SOS Alarm.
â Det Ă€r ganska lĂ€tt att se om det skulle vara en riktig brand. Vi ser sĂ„dant ganska tidigt och pĂ„ lĂ„ngt hĂ„ll, sĂ€ger Jan Ă hlberg.
Utsikten över ön frÄn planet. Med sÄ hÀr klar sikt kan man se havet pÄ bÄda sidor.
I föreningen ingÄr 20 frivilliga piloter och 15 utbildade spanare. För att fÄ flyga skogsbrandsflyg i deras regi behöver man ha flugit 100 timmar.
I Är har de hittills flugit 126 timmar med skogsbrandbevakningen. Det Àr lÀgre Àn vad de brukar snitta pÄ, men Jan à hlberg sÀger att det ÀndÄ har varit nÄgra intensiva veckor i juli. Fast inte i nÀrheten av hur intensivt det var under rekordsommaren 2018.
â Den sommaren flög vi ungefĂ€r 400 timmar, i snitt hundra timmar i mĂ„naden.
Avtalen för skogsbrandflygen skrivs mellan FFK och lÀnsstyrelsen. FFK flyger ocksÄ havsövervakning Ät Försvarsmakten och uppdragsflyg Ät HemvÀrnet.
BrÀnslekostnader och annat som rör planen stÄr MSB för. Piloterna sjÀlva fÄr ingen ersÀttning; alla flyger pÄ frivillig basis. NÄgon jobbar skift, nÄgra Àr pensionÀrer och nÄgra passar pÄ under sommarsemestern för att flyga och spana efter brÀnder.
â Det Ă€r frivilligt men man mĂ„ste kunna stĂ€lla upp och hjĂ€lpa till. Det kan vara skitjobbigt och det kan vara hur lĂ€tt som helst, sĂ€ger Jan Ă hlberg.