Två vårdcentraler hade 64 hyrläkare

Det krävdes över 60 olika hyrläkare för att klara vården vid vårdcentralerna Wisby söder och Visby norr i fjol. Bristen på läkare är fortsatt stor.

Foto: Henrik Radhe

Gotland2018-03-22 06:00

Antalet anmälningar till patientnämnden om brister i primärvården ökade så kraftigt i fjol att nämnden begärde besked från hälso- och sjukvårdsnämnden om hur man tar sig an de problem som finns.

En stor del av klagomålen gäller brister i samordning och kontinuitet, vilket till stor del kan förklaras med brist på ordinarie läkare. Under förra året tvingades vårdcentralerna Wisby Söder och Visby Norr anlita 64 olika hyrläkare för att klara bemanningen. Det är patienter från de två vårdcentralerna som gjort nära hälften av fjolårets 101 anmälningar om brister i primärvården.

– Primärvården är vår akilleshäl. Vissa patienter behöver kontinuitet och för att få det behöver vi ha en fast bemanning, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Stefaan De Maecker (MP).

Förutom att det blir svårare att följa lokala rutiner och riktlinjer så har Region Gotland även noterat att bemanningsföretagen fått allt svårare att erbjuda läkare med rätt kompetens.

Svaret till patientnämnden är att hälso- och sjukvården har handlingsplaner både för att få en fast bemanning och för att minska beroendet av hyrpersonal.

– För sjuksköterskorna ser vi en positiv effekt, månad för månad. Men vi är fortfarande i stort beroende av läkare till primärvården, säger Stefaan De Maecker.

För närvarande är 14 av 21 läkartjänster vid regionens vårdcentraler vakanta. Av de sju tillsvidareanställda var bara 3,5 i tjänst under förra året.

– Vi har satsat på utbildningsplatser för läkare och har sex ST-läkare på väg in, säger Stefaan De Maecker.

Det stora behovet av hyrläkare är en förklaring till att hälso- och sjukvårdens ekonomiska rapport för januari-februari visar på ett underskott på 12,9 miljoner kronor. Hyrpersonalen kostade 7,9 miljoner kronor under de två månaderna.

Antalet anmälningar till patientnämnden ligger kvar på samma nivå som i fjol. Fram till den 20 mars i år har 21 klagomål lämnats in.

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) satte för ett år sedan upp som mål att beroendet av hyrpersonal ska vara borta till den 1 januari 2019. Stefaan De Maecker tror det blir svårt för Region Gotland att klara det:

– Vi har inte lyckats rekrytera läkare till primärvården, och vi kommer inte att lösa det med den utbildningssatsning vi gör. Men vi är långtifrån ensamma. Under förra året var det bara tre landsting i landet som lyckades minska sina kostnader för hyrpersonal.

Strategisk plan

Kompetensförsörjningen framhålls som särskilt viktig i den strategiska planen för 2019-2021. För att underlätta rekryteringar begär hälso- och sjukvården extra pengar till satsning på särskilt svårrekryterade grupper, bristyrken och jämställdhet.

Ett annat sätt att underlätta rekrytering är samarbete med lärosäten. Samarbetet med Uppsala universitet har underlättat rekryteringen av sjuksköterskor. Hälso- och sjukvårdsnämnden vill att fler utbildningar i bristyrken förläggs till Gotland.

Fakta: Region Gotland

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!